Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Ur svenskt samhällsliv efter 1910 - Gustav Rosén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242
den hade drygt 60 mil byggts, en sträcka som mellan
Stockholm och Malmö ungefär.
Innan Rosén blev landshövding, hade han i andra uppgifter
visat sin förmåga att sätta fart i vad han tar itu med. Som
redaktör för den radikala Västerbottens-Kuriren under en
mansålder hade han som ingen annan stått i redan då med de
resurser, som funnos till hans förfogande, för att skaffa gehör
för provinsens angelägenheter och gått fram som en
Starkodder mot de makter, som ställde sig i hans väg. Den ena
dusten avlöste den andra, och ju hårdare motstånd han mötte, dess
kraftigare föllo slagen. Pardon varken gavs eller togs. Åtal
följde på åtal, men för det mesta frikändes han. Om han också
brukat starka ord, var det tydligt, att han menat väl och haft
fog för vad han sagt. Emellanåt fälldes han förstås, och en
gång måste han till och med krypa i fängelse för vad han 1
hettan låtit komma sig till last. Men ingenting bet på honom, och
västerbottningarna höllo honom räkning för hans karskhet. De
insågo, att det var för deras bästa han slogs, och uppmuntrade
honom att fortsätta. Det skulle han för övrigt nog ha gjort
ändå, ty han var säker på sin sak och tvivlade aldrig ett ögonblick
på att han var på rätt väg. Motståndet gjorde honom bara
ännu säkrare därpå. Striden var hans liv, inte för dess egen
skull, men för att den öppnade nya vidder och väckte upp
dem, som sovo.
Som medlem av stadsfullmäktige sedan 1910 och av
landstinget några år senare samt ordförande efter hand i bäggedera
fortsatte han, som han börjat i tidningen. Efter 1912 kunde
han som ledamot av första kammaren göra det även i riksdagen,
där han särskilt lade sig vinn om att bevaka
norrlandsintressena, som syntes honom upprörande eftersatta. Det första han
gjorde var att motionera om järnväg från Umeå till Holmsund,
om anläggning av enklare vägar i övre lappmarken, om
järnväg från norra stambanan till inlandsbanan samt om
underlättande av jordupplåtelser för egna hem i Norrland.
Väganläggningen mötte invändningar, därför att man året förut
beviljat medel till en sådan väg mellan Stensele och Tärna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
