Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Bildning av kedjebärg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 BÄRGENS UPPKOMST
Om i en på detta sätt sträckt bärgart fossilen lyckats
bibehålla sig, bli även dessa utdragna, så att de få en
onaturlig form eller bliva sönderslitna i stycken. I
konglomerater, bärgarter, som bestå av rullade, runda bollar,
sammankittade av t. ex. en sandstensmassa, kunna bollarna
bli utvalsade, så att de övergå till platta kakor, vilkas
ändar till och med kunna av trycket liksom hopsvetsas.
Lager kunna, hopprässade, glida mot varandra, så att
ordentliga glidytor uppkomma. Vidare inträffar det, att
lagren från sidorna hopprässas utan att veckas, och då
utbildas nya ytor, som icke äro lagerytor och som,
oberoende av dessas läge, ställa sig vinkelrätt mot trycket.
Denna företeelse kallas förskiffring och är ytterst vanlig i
bärgskedjor.
Olika lager förhålla sig vid bärgskedjebildning olika,
beroende på olika formbarhet. Så visar sig t. ex. en
skiffer vid bärgskedjebildning mycket formbar, den veckas
snart sagt, hur som hälst, och förskiffras också mycket
lätt. Redan kalkstenarna äro delvis mindre formbara, och
magmabärgarter och kvartsiter, vilka senare bestå av sand
hopläkt till en enhetlig kvartsmassa, äro, om de ha någon
större mäktighet, ofta högst obetydligt veckade, utan
hava såsom stora ohanterliga klumpar vid hopskrynklingen
av lagren följt med i vågorna av de mera formbara
bärgarterna.
Då somliga bärgarter kunna sträckas och utvalsas i
ganska hög grad, äro andra åter skörare och slitas sönder.
Vid gnidning, som uppkommer mellan lager, kunna somliga
skikt gå alldeles sönder i kantiga bitar, som sedan kunna
åter hopläkas. En bärgart bestående av hopläkta kantiga
bitar, kallas en breccia, och är den uppkommen på detta
sätt, en glidningsbreccia.
Då veck skjutas över varandra, händer det lätt, att
den undre skänkeln i vecket blir mera utdragen än den
övre. Detta kan gå ända därhän, att den undre skänkeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
