Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Bildning av kedjebärg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BILDNING AV KEDJEBÄRG 29
helt och hållet förstöres och omvandlas som i en smörja,
på vilken den övre skänkeln kan glida vidare. Det
uppkommer då ett särskilt slag av överskjutning. Sådana äro
icke ovanliga inom bärgskedjorna och nå stundom ganska
stora dimensioner. Den ojämförligt mäst storartade
överskjutning, man känner, finnes i våra fjäll. Professor A. E.
Törnebohm har genom sin teori om en stor
överskjutning på över tio mil lyckats på ett tillfredsställande sätt
förklara den äljes otydbara byggnaden av våra fjäll. På
kartskissen (fig. 17) äro utlagda de räster, som denudationen
kvarlämnat av den stora överskjutningsskållan. Den har
tillika med de flästa veck i dessa trakter rört sig från
nordväst mot sydost. Att det icke är några småsaker, som
här glidit ut över de underliggande lagren, kan man
föreställa sig, om jag nämner, att fjäll sådana som Åreskutan,
Snasahögarna, Helagsfjället och Syltopparna med flera andra
utgöra denudationsräster av skållan. Vi måste dock komma
ihåg, att i förhållande till jordens storlek äro bärgskedjorna
blott ganska obetydliga små rynkor; de äro i förhållande till
jordens storlek icke på långt när så stora som skrynklorna
på ett skrumpet äpple äro i förhållande till äpplets storlek.
Då i jordskorpan somliga partier äro mer än andra
benägna att rubbas och deltaga i veckningen, är det vid
bildningen av bärgskedjor vanligt, att effekten av
sidotrycket på den ena sidan av bärgskedjan blir större än på
den andra, så att de se ut att vara hopskjutna företrädesvis
från den ena sidan. Det är därför som bärgskedjorna
oftast bilda bågform såsom t. ex. Alperna eller Karpaterna.
Om ett gammalt jämförelsevis orörligt bärgsparti står i
vägen för bärgskedjeveckningen, prässas vecken ihop mot
detta, men få på sidorna därom ett mera normalt förlopp.
Så ha i Alpernas nordrand bärgvågorna brutits mot å ena
sidan Vogesernas och Schwarzwalds å andra sidan Böhmens
gamla urbärgsmassiv, under det vågorna på sidorna om
dessa först småningom lägga sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>