Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 30. 30 Juli - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men titta!
Också en båt.
Hej hopp, i svala böljan
jag seglar fram med glans.
En stock jag har till eka,
och bättre båt ej fanns.
Jag far till fjärran stränder,
och vill du följa med,
så seglar vi till Japan
med fart och hopp och hej.
— Ja, hoppa då.
Nisse gick bort till aktern. Plums!
Han dök ner i vattnet, men ett par
sekunder därefter blev hans huvud
synligt över vattenytan. Han
skrattade och vinkade.
— Mej tog han inte.
Nisse simmade fram till båten.
— Vill du upp?
— Inte än.
— Jaså. Ja, då kanske Lasse skall
hoppa.
— Nej, nej, jag hoppar sedan.
— Jaså, ja då får jag väl försöka.
Persson hoppade i. Vattnet stänkte
högt. Men han kom också upp.
Farbror Persson och Nisse
simmade in mot land. Lasse satt kvar i
båten. Han var blek på båda kinderna,
och han vågade inte hoppa från
båten.
— Törs du inte, ropade farbror
Persson mot Lasse.
— Nej, kom det från Lasse.
— Ro hit med båten.
Lasse tog årorna och rodde. Han
drog upp båten ordentligt på land.
Sedan gick han och satte sig en bit från
farbror Persson och Nisse.
— Hör du, Lasse, sade farbror
Persson.
— Ja.
— Kom hit och tag Nisse i hand
och säg honom, att du flyttat hans
stolpe en rad två mornar. Det är inte
kamratligt att göra så där. Och
sedan talade du inte sanning för en
stund sedan. Det är mycket farligt att
ljuga. För varje gång en lögn sås ut,
gror en tistel i ett hjärta. Många
lögner, många fula ord, och snart är
hjärtat ett stort ogräsland.
Lasse reste sig. Han var tårögd. Han
sträckt fram handen till Nisse.
— Du, du, du, vi kan väl vara,
vara kamrater än, du.
— Ja, javisst.
— Och farbror Persson, farbror
Persson ... Mer förmådde inte Lasse
få fram.
-—- Han glömmer det också. Nu är
det bra igen. Ser ni, pojkar, jag hade
lagt märke till allt det där. Jag visste
inte vem av er, som fuskade för den
andre, men jag tyckte det såg litet
konstigt ut. Så sa jag till mor, att jag
måste ta med pojkarna ut till udden
och pröva dom. Nästa gång hoppar du
lika glatt i vattnet, som Nisse gjorde
den här gången. Ja, nu är det där
glömt. Nu skall vi hem och få oss
litet kaffe, sedan tar vi fritt för den här
veckan. Och så skall jag ju avlöna er.
De satte sig i båten och rodde
hemåt.
Nästa gång och alltid hädanefter
bestämde Lasse sig för att han utan
rädsla skulle hoppa i därute vid
udden. Han bestämde sig för att vara
ärlig.
238
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
