Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 33. 20 Aug. - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Det är skamligt, att människor
skall vara så elaka, sade Sofia och
reste sig hastigt.
-— Nej, inte elaka, sade Lina och
såg Sofia i ansiktet.
-— Kallar du inte det elakt, vad är
då elakt, undrade Sofia. Det är värre
än elakt, det är obarmhärtigt, sade
Sofia —- hon mindes ett ord från sin far.
— Vi är så fattiga, det är det det
kommer an på, sade Lina och böjde
huvudet.
— Fattiga, upprepade Sofia
långsamt och stod ett ögonblick och såg ut
i rymden, liksom för att tänka efter
vad det ville säga. Så sprang hon
plötsligt sin väg, och då hon om en
stund kom tillbaka, tog hon Lina
under armen och sade:
— Du kan tro, jag har en snäll
pappa!
— Min pappa är också snäll, sade
Lina.
— Han har dock sålt Tulla,
påminde Sofia.
Lina suckade och teg, och så gick de
två i arm mellan fruktträden och
talades vid. Det var mest Sofia, som förde
ordet. Hon omtalade bland annat, att
nästa söndag skulle det komma
några främmande barn hit till pastorns,
och så skulle Lina då också komma
med. Lina tackade för inbjudan, men
tänkte i detsamma på Tulla, som den
dagen skulle gå bland Sören
Rasmussons dumma och bräkande får, som
inte förstod sig på något annat än att
beta om dagen och sova på natten...
Lina och Sofia gick nu upp på en
liten kulle i utkanten av trädgården,
och medan de stod där och
betraktade de röda aftonskyarna, hörde
de bortifrån trädgården ett långt
Mä-ä-ä. Båda vände hastigt blicken åt
det håll, varifrån ljudet kom, och fick
mellan träden syn på Tulla i sällskap
med pastorn. Med ett glädjerop
störtade de båda ned från kullen, och
glädjen över att få återse Tulla var stor.
— Ja, sade pastorn, nu har jag köpt
Tulla i alla fall, och det till på köpet
utan någon guldpenning. Jag har köpt
henne av Sören Rasmusson, för jag
tyckte det var synd, att ni inte skulle
få vara tillsammans, ni som håller så
mycket av varandra.
Lina tackade honom rörd för hans
godhet, och det syntes klart på hans
ansikte, att han var glad över att ha
fått göra den lilla fattiga flickan en så
stor glädje.
Dagens bild.
En pojkes gåva till Jesus.
Gör det lilla, du kan, gör det villigt
och glatt,
Snart de dyrbara tillfållen fly!
Efter vår kommer höst, och på dag
följer natt,
Då kanhända ej morgon skall gry.
O, var flitig att så, medan ännu är tid,
Att din skörd måtte mogna i frid!
Gör det lilla du kan och se icke därpå,
Att så ringa, så litet det år!
Ty hur skulle du då väl med lust
kunna gå,
Dit din Mästare sänder dig här?
Är det uppdrag du fått ån så ringa i
sig,
O, var nöjd, att han gav det åt dig!
259
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
