- Project Runeberg -  En barndom i tre avsnitt: Barndom, En annan värld, Tolv på det trettonde /
537

(1992) [MARC] Author: Jan Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1992, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tolv på det trettonde - III

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som vek sig över grenen och kanten och den döda
hästen och sådant där. Han var ungefär som Gunnar
Ekelöf i "Sent på jorden" som jag övertagit när de rensade
bokhyllan i Bromma och som jag brukade läsa högt ur
för Karna.

krossa bokstävlarna mellan tänderna gäspa vokaler,
elden
brinner i helvetet kräkas och spotta nu eller aldrig jag
och svindel du eller aldrig svindel nu eller aldrig.
        vi börjar om
        krossa bokstäver makadam och tänderna gäspar
vokaler...


Jag rullade på R och öppnade Ä och väste S och han
skrev så det orden bara flödade ut i rummet av sig
själva.

Ekelöf, Fröding och Artur Lundkvist skrev så det
gick bra att läsa högt. Strindberg också naturligtvis.
Men han var annorlunda. De andra var bra först när
man fick ljud på dem. Men Strindberg kunde man läsa
tyst också. Där gamla kåkar stodo tätt... och I han
makten, jag har ordet i min makt och annat som lät lika
mycket både när man läste det högt och när man bara
såg bokstäverna mot boksidan tyst för de talade ändå.

Men Salvador Dali var som Ekelöf och Fröding och
Lundkvist, han kunde liksom måla så man hörde att
han tuggade bokstävlarna mellan tänderna så man såg
det. Han gjorde så roliga figurer i sin paviljong på
världsutställningen också. Det var drömmen om Venus
på havsbotten med stora bröst och en soffa som var som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:28:02 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/barndom/0537.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free