Note: This work was first published in 1992, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tolv på det trettonde - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bundisten stod trängd som en råtta i ett hörn där han
stod mitt i ringen. Han hade tagit stöd i en parkbänk.
Flinten glänste av svett också och han såg liten ut.
— Well, sade negern, we are all waiting.
Nu hade man slutat skratta och ropa och det blev
tyst. Det var bara trafiken som hördes och så började
den flintskallige bundisten gråta. Det var en
svartmuskig flintskallig karl som stod hopsjunken och när
han sedan began to talk hörde vi att han talade dålig
engelska. En riktig djävla kraut.
— Please forgive me for being a nazi swine, sade
bundisten tyst.
— Louder, sade negern. We want to hear you say it
loud and clear.
— Please forgive me for being a nazi swine, ropade
bundisten då högt.
— Well folks, sade negern och log, do we forgive him?
Alla skrattade igen och nu hördes inte trafiken igen
för så mycket skrattade de och så började de stiga åt
sidan. Det blev en öppning i folkmängden. Som en
korridor. Bundisten började springa. Han snubblade och
föll men tog emot med handflatorna och stod en kort
stund som ett djur på alla fyra med huvudet hängande.
Alla tittade på honom men ingen steg fram för att röra
vid honom ens. Sedan reste han sig igen och sprang mot
subwayen.
Nelson var inte säker på att jag varit med om det, det
såg jag på honom, men han sade ingenting mot mig ty
vi menade båda att så borde man göra med bundister
och jag skyndade mig att tala om något annat så han
inte skulle råka fråga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
