Note: This work was first published in 1992, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tolv på det trettonde - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sedan ta de andra figurerna och så hela porten med
husvägg. Om solen ligger rätt sedan på eftermiddagen
kunde fasaden bli fin på Kodachrome som gör djuprött så
bra. Där kunde man lägga titeln. Men de hade redan
sagt att i Sverige där film var så dyrt var det inte tal om
att jag skulle få leka mera med den fina filmkameran. Så
det så.
Och den filmen hade de ändå inte tyckt om.
PALATS FÖR PETTERSSON kunde den heta. För det
var här i fönstersmygen högt uppe i Petersenska huset
jag satt bredvid den stora runda kaktusen och väntade.
Farfar skulle ha skrattat om han hört att Gunnar bosatt
sig i Petersenska palatset. Ett riktigt palats för en född
Pettersson som blivit Myrdal och förädlat släkten.
Jag hade själv skrattat när Gösta berättat att de nu
hyrt där. Det var så nära till allting hade Alva sagt i
telefon till Elsa. Jag visste vilket hus det var. Jag hade
varit på skolvandring med klassen hit när jag hade
hembygdskunskap och läste om Stockholm då när jag
gick i svensk folkskola i Ålsten. Vi hade stått på
Munkbron och fröken Rehn hade klappat i händerna och
pekat och sagt:
— Lyssna nu! Titta här. Så här byggde man på
drottning Kristinas tid! Detta är det bästa prov Stockholm
äger av ett rikemanshus från 1600-talet. På den här
tomten hade Göran Persson ett hus med kålgård. Själva
palatset uppfördes mellan åren 1645 och 1647 av en
bildhuggare och byggmästare från Leipzig i Tyskland
som hette Döteber för Reinhold Leuhusen som sedan
adlades och blev underståthållare i Stockholm. Den
släkten hade kommit från Nederländerna tvåhundra år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>