Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RELIGIONSUNDERVISNINGEN. 121
framåtskridandets arffiende, således äfven skolans.
Det gäller först och främst att bli fri från teologien,
som hämmar alla andliga framsteg, ifall man vill lära
barnen känna nya testamentets Gud och
kristendom. *
I Sverige har det varit studentföreningen Verdandi,
hvilken dels genom småskrifter, dels genom
diskussioner hållit denna fråga vid lif. Senast i vintras hölls
där en diskussion öfver bibliska historien som
läroämne i folkskolan. Inledaren** framhöll att
»bib-liskan» blifvit mera framträdande på grund af oviljan
mot katekesen: redan 1856 riktades nämligen mot denna
kraftiga angrepp till och med i bondeståndet! Därpå
visade han, huru de ännu brukliga läroböckerna i bibliska
historien stå i strid med den bildning, som nu i Uppsala
meddelas t. o. m. de blifvande prästerna, hvilka lära sig
att — i enlighet med den nyare exegetiken — betrakta
gamla testamentets skapelsehistoria, patriarkernas
historia m. m. ur den mytologiska och religionshistoriska
synpunkten. Han visade att kristendomsundervisningen
som utanläsning måste bli fördärflig för den religiösa
känslan. Men äfven när den ej förfaller till det själlösa
rabbel, som måste äga rum i klasser med fyrtid barn
— och under den ständiga maningen till lärarna från
inspektörerna att framför allt beflita sig om färdighet
* Liknande synpunkter som de ofvannämnda hafva äfven blifvit
framställda i Danmark; se t. ex. Hansen: Uppfostringslära (med förord
af H. Trier).
** Fil. kand. Axel Johansson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
