Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RELIGIONSUNDERVISNINGEN. 123
eller i hvar enskildhet följa Pauli missionsresor, innan
det vet något om de europeiska hufvudstäderna!
Professor Charlier har på ett träffande sätt visat*
huru, i samma mån som vårt vetande går framåt,
religionen upphör att vara domare rörande det, som
omfattas af vårt vetande. Och ju mer vetande vi uppnå, ju
mer inskränkes området för det öfvernaturliga, ju
mindre tror man på gudomliga krafters ingripande,
ju mindre konkreta bli föreställningarna om döden
och ett lif efter detta.
Men detta innebär icke att den religiösa känslan
slocknar, ehuru den ej mera näres genom tron på en
gudomlig uppenbarelse och ett öfvernaturligt
ingripande. Som idealitet får den alltjämt sitt uttryck, och
utan religiös tro och hänförelse kunna inga ideala
mål förverkligas. Det gäller således, menar
författaren, att bevara det religiösa sinnelaget, ehuru man
förlorar de föråldrade religiösa begreppen!
Denna punkt är den afgörande i hela denna
fråga. Det är äfven min djupaste visshet, att
människan utan religiositet i sinnelaget, icke kan fullfölja
ideala syften; ej se högre än till egna intressen, ej
med offervillighet förverkliga stora mål. Den religiösa
hänförelsen vidgar vår själ och förbinder oss till det
handlande, vi anse som det ideala. Men emedan
kristendomen nu mera sammantränger själen och icke
* Se afhandlingen: Kan religion finnas utan gudomlig
uppenbarelse?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
