Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
II. Det blifvande, betr aktadt såsom motsats af det varande, är
a) det icke-varande, det mångfaldiga, föränderliga, delbara,
obestämda, måttlösa; b) det formlösa, förnuftslösa, onda, oharmoniska
och ofattliga (endast för en Xoyiofioç voiïôç existerande), samt
der-före äfven det för kunskap hinderliga; c) det möjliga, det tomma
(xevóv), jemförligt med blotta rummet eller den abstracta materien.
III. Det blifvande y betraktadt såsom relativt identiskt med det
varande, är a) det blott relativt varande, bestämda, afmätta,
fullkomliga etc. etc.; b) öfioCwfia af ideen och såsom sådant medel
till dvåfivrjaig af denna = till förnuftighetens utbildning i och för
oss; c) det relativt förverkligade möjliga, genom ideens xoivmvCa
eller nagovaia, genom fiéz eÇtç i denna.
IV. Samma idees communication med flere sinnliga ting. Huru
denna är möjig enligt Plato.
II. Physik eller Cosmologie.
Physikens betydelse för Plato: a) den är endast âo’Ça och
eixa-<rta, föränderlig liksom dess föremål, det blifvande; b) den är
endast medel för dialectiken och ethiken och derföre utan intresse i
och för sig sjelf; c) den är endast teleologiy emedan menniskaiis
ändamål är att söka det gudomliga.
A) Cosmologiska Lfiromeningar.
I. Cosmologiens och ver Idens allmänna betydelse: a)
verlds-bildningen hos Plato, en bildlig framställning af varats öfvergång
till icke-vara, en pythagoreisk-arithmetisk verldsconstruction efter
ideerna, betraktade såsom tal. b) Verlden är: i) ófioCwfia, étxwv af
det gudomliga, af ideerne såsom naçad styfiaia och mått fördess
fullkomlighet; 2) ett Çùiov ifiipvxov ôià tí}v tov nqóvoiav.
Häraf:
II. Verldens allmänna bestämningar: a) osjelfständighet, men
regelbundenhet, *ett talsystem i succession eller tid = evighetens
sinnliga bild; b) oföränderlighet (ehuru med periodväxling), i följd af
sin grund, sin omfattning och sin harmoniska beskaffenhet ; c) enhet,
klotformighet och kretsrörelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
