Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IV) Rena förnuftets historia har att visa, hvad hitintills blifvit
åtgjordt till åstadkommandet af philosophiens system. De
föregående philosophemas classification med afseende på I) objectet:
sen-sualister och intellectualistes 2) kunskapskällan: empirister och
noo-logister, 3) met hoden: a) naturalister, b) scientifica, 1) dogmatiska
och sceptiska, 2) critiska.
II. Critiken af det practiska förnuftet.
§ 1.
Denna har att visa, att förnuftet är icke endast theoretiskt och
regulativt, utan äfven practiskt och constitutivt, stiftande lagar a
priori för friheten, d. ä. för viljan eller förmågan af causalitet genom
begrepp.
A) Practiska förnuftets analytik.
§ 2.
Practiska grundsatser eller principer äro sådana satser, som
uttrycka en allmän viljans bestämdhet och hafva flere practiska
regler under sig. De kunna vara 1) maximer, subjectivt giltiga,
uttryckande hvad man vill göra; 2) lagar, objectivt giltiga
(allmängiltiga och nödvändiga), uttryckande hvad man bör göra.
§ 3-
Men practiska grundsatser kunna ock vara antingen 1)
materiala, förutsättande ett föremål (en materia) och bestämmande viljan
genom behaget af dess förverkligande eller 2) formala, bestämmande
viljan eTidast genom sin form, sin allmängiltighet eller duglighet till
en allmän och nödvändig lagstiftning för viljan, utan allt afseende
på lust eller behag, som alltid är något sinnligt.
§4.
Nu äro likväl alla materiala practiska grundsatser empiriska,
eudœ-monistiska och endast dugliga till maximer, men icke till lagar. De
kunna indelas efter de möjliga bestämningsgrundema, som äro A)
subjectiva: a) yttre: antingen uppfostran eller borgerliga
författningen, b) inre: antingen physiska eller moraliska känslan, B) objectiva:
a) inre: fullkomlighet eller b) yttre: Guds vilja.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
