Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Följaktligen måste den högsta practiska lagen vara formel och
a priori, lydande: »handla så, att din viljas maxim alltid kan gälla
såsom princip till en allmän practisk lagstiftning». För en
patholo-giskt bestämbar vilja far denna lag characteren af ett categoriskt
imperativ, en absolut nödvändig practisk lag, skiljande sig derigenom
från hvarje hypothetiskt imperativ eller pragmatisk grundsats.
§ 6’
En vilja, som af en sådan lag skall kunna bestämmas, måste
vara autonotnisk eller absolut fri och oberoende af phaenomenernas
causalsammanhang; ty utan en sådan dess autonomi eller frihet,
såsom principium essendi till sjelfva lagen, vore denna omöjlig och
kunde ej vara ett factum i vårt medvetande, såsom den dock är.
§ 7-
Men då likväl viljans absoluta frihet eller sjelfbestämning icke
är möjlig inom phaenomenverlden, der allt är bestämdt med
nödvändighet, så måste den ligga uppöfver denna, d. ä. höra till
men-niskans intelligibla väsende. Vi kunna således väl positivt veta, att
den finnes, nemligen genom moraliska lagen såsom dess principium
cognoscendi; men vi kunna ej positivt veta, huru den är möjfig och
med nödvändigheten förenlig.
§ 8. V
En handling, som öfverensstämmer nJed moraliska lagen, har
moralitet (och icke blott le galit et) ^ d. v. s. är god och kallas pligt,
såvida viljans bestämningsgrund eller drijfjäder till dess realiserande
icke är annat än ‘moraliska lagen sjelf. Också är endast under
samma vilkor äfven det practiska sinnelaget godt och kallas då
sedlighet eller dygd.
§9-
Begreppet om det moraliska goda bestämmes således genom
begreppet om den moraliska lagen och icke tvärtom, emedan viljan
i motsatt fall skulle bestämmas heteronomiskt. Det ifrågavarande
goda består i viljandets och handlandets continuerliga
öfverensstäm-melse med moraliska lagen (d. v. s. i viljans autonomi) och följakt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
