- Project Runeberg -  Skrifter / Del 2 /
114

(1883-1901) [MARC] Author: Christopher Jacob Boström With: Hans Edfeldt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

trakta dem såsom producter af en förståndig, efter plan och afsigt
skapande upphofsman.

§ 18.

Och då de organiska naturbildningarna stå i väsendtligt
sammanhang med de öfriga natursubstanserna, så måste samma
betrakt-ningssätt utsträckas till hela naturen, hvilken således blir att
uppfatta såsom ett system af lägre (medel) och högre ändamål ända till
menniskan, som ensam sätter sig såsom sjelfandamål och derigenom
uttrycker, att hon till intet annat naturväsen förhåller sig såsom medel.

§ 19-

Men nu är menniskan tillika förnuftsväsende och har såsom
sådan realisationen af sedlighetens idee till sitt absoluta ändamål;
följaktligen måste hela naturen betraktas såsom existerande för
detta ändamål och dess upphofsman tänkas såsom icke blott
förståndig, utan ock såsom ett practiskt förnuft, en skapare af naturen
till förverkligande af det absoluta goda, d. ä. såsom Gudomlighet.

§ 20.

Härmed är således naturens och frihetens sammanstämmighet
af gjord för medvetandet. Den förra kan och måste nemligen anses
så skapad, att i) realiserandet af sedlighetens idee deruti ej hindras
utan tvertom befordras, 2) lycksaligheten, genom gudomlighetens
anordning, bringas till öfverensstämmelse med sedligheten, om än icke
i det närvarande lifvet, dock i det tillkommande.

§ 21.

Emellertid, och då begreppet om naturens ändamålsenlighet icke
är af constitutiv utan endast af regulativ användbarhet, d. v. s. då
det icke är en kunskapsprincip utan endast en subjectiv, ehuru
onekligen oafvislig, maxim vid natur-betraktelsen, så leder det icke till
något vetande, till en physicotheologi utan endast till en
förnufts-enlig practisk tro, en ethicotheologi.

§ 22.

Detta resultat af transcendentalphilosophien återkommer således
ock här och om det ej observeras, så råkar man i naturtechnikens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:34:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bcjskrift/2/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free