Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då väsendet uppenbarar sig i phænomenet, och betraktas
såsom tillhörande detta eller utgörande en dess beståndsdel, visar det
sig såsom varande mer eller mindre
1. Det andliga i det materiela, det icke utsträckta i det [-utsträckta,-] {+ut-
sträckta,+} det odelbara i det delbara, det inre i det yttre, det på
flere ställen närvarande i det blott på ett ställe närvarande etc.
2. Det eviga i det timliga, det perdurerande i det förgängliga,
det oföränderliga i det föränderliga, det varande i det blifvande, det
substantiela i det accidentela etc.
3. Det absoluta i det relativa, det sjelfständiga i det
osjelf-ständiga, det i sig fulländade i det i sig ofulländade etc.
4. Det lefvande i det liflösa, det vetande i det varande, det
ideela i det reela, det subjectiva i det objectiva, det activa, fria i
det passiva, ofria etc.
5. Det formela i det materiela, det generela i det individuela,
det bestämmande i det bestämda, det beherskande i det
beher-skade etc. Vidare anmärkningar om detta förhållande.
6. Det grundande i det begrundade, det förorsakande i det
förorsakade, det eftersträfvade i det eftersträfvande, ändamålet i
medlet etc.
7. Kort sagdt: väsendet visar sig i phænomenet såsom det
bättre, högre, fullkomligare i det sämre, lägre, ofullkomligare i
hvil-ket afseende som helst.
§ 13-
Efter dessa anmärkningar om phænomenets förhållande till
väsendet, må följande tilläggas om philosophiens förhållande till empirien.
1. Philosophien, i sin idee betraktad, är ett till form och
innehåll absolut vetande, eller rättare sjelfva det absoluta vetandet
såsom sådant; empirien deremot är ett till form och innehåll relativt
vetande, som mer eller mindre afviker ifrån det förra. Jemför §§
3, 5, 6, 10, etc.
2. Philosophien är det vetande, som är absolut identiskt med
det varande (§ 5); empirien ett vetande, som är mer eller mindre
motsatt det varande (sitt object) (§ 11: 1, 2).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
