Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3. Men i hvatje tidsmoment är menniskan enhet i mångfald;
följaktligen gäller detsamma om hvar och en af hennes functioner
eller yttringar, hvarföre ock en sådan lika väl kan betraktas såsom
en flerhet (af functioner) och såsom en enda eller en enhet.
4. Också är det klart, att då tidsmomenterna äro oändligt
många, så måste äfven functionerna vara detsamma, hvilket likväl
ej hindrar, att flere eller förre ibland dem återigen kunna betraktas
såsom en enda.
§ 18.
Vidare märke man om menniskans verksamhet in genere,
genom hvilken hon i tiden utvecklar sig sjelf eller sina functioner:
1. Att denna, betraktad ur synpunkten af ett förnimmande
(§ i5:Qi kani ‘ allmänhet tagen, kallas reflexion, ehuru den vanligen
får denna benämning endast såvida den sker med actuel
medvetenhet och frihet.
2. Att densamma i följd af menniskans ändlighet alltid
inpe-håller 2:ne momenter, nemligen 1) ett positivt, öfvergången till en
viss function och 2) ett negativt, öfvergången ifrån en annan
function.
3. Att det positiva momentet härvid kallas in specie reflexion,
och att det negativa, såvida det urskiljes och motsättes emot det
förra, kallas abstraction.
4. Att en function (en förnimmelse) genom det förra
momentet öfvergår från möjlighet (dunkelhet) till verklighet (klarhet), d. v. s.
relativt uppkommer och utvecklas; och genom det senare tvärtom
öfvergår från verklighet till möjlighet, d. ä. invecklas och relativt
förgås eller försvinner.
5. Att äfven det positiva momentet särskiljdt i en annan
mening kallas abstraction eller abstraherande verksamhet, nemligen
såvida öfvergången sker ifrån en concretare eller innehållsrikare
function till en abstractarc och obestämdare; och
6. Att samma verksamhet eller reflexion, såvida den går i
motsatt ordning, d. v. s. öfvergår ifrån en abstractare förnimmelse
till en concretare kallas determination eller determinerande
verksamhet.
Bottröms ukrifter, 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
