Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10. Deraf följer då, att den intellectualistiska realismen, i
anseende till sättet att bestämma det absolutas förhållande till det
relativa, visserligen är theism i vidsträckt bemärkelse, såvida den
skiljer emellan naturen och det gudomliga, men att den likväl, såsom sådan,
kan vara i) theism i lägre och oegentlig mening, då den betraktar
det gudomliga blott såsom det bästa i universum, såsom dess själ
eller ande, hvaraf naturen är endast ett moment, en lägre form,
hvarunder det existerar och fattar sig; eller 2) theism i högre och
egentlig mening, då den åt det gudomliga väsendet ger en från
verlden afsöndrad existens och betraktar det såsom den fria
orsaken till denna genom en i tiden fallande skapelse-act. Den förra
formen tillhör den hylozoistiska och dynamiska evolutionsläran, den
senare tillhör den egentligen spiritualistiska empiriska realismen.
11. Hvad åter den rationela realismen beträffar, så kan denna
vara, i anseende till sättet, hvarpå den tänker sig det absoluta, 1)
hy-lozoism eller dynamism, såvida den gör tanke och utsträckning, lif
och materia, till det absolutas eviga och oändliga attributer, eller 2)
spiritualism, såvida den hos det absoluta tänker sig blott ett enda
attribut, nemligen lif eller sjelfmedvetande och sjelfverksamhet.
12. Derjeinte kan samma åsigt, i anseende till sättet att
bestämma det absolutas förhållande till det relativa, vara antingen 1)
pantheism i sträng bemärkelse, då den betraktar gudomligheten
såsom den absolut oföränderliga substansen i allt, och hvad vi kalla
verlden såsom blott sammanfattningen af dess växlande actioner
eller accidentier; 2) theism, då den betraktar gudomligheten såsom
af verlden absolut oberoende och derjemte såsom dess absolut fria
orsak genom en act af skapelse.
13. Den förra af dessa former eller den realistiska pantheismen
kan vara antingen mera känslans och phantasienä pantheism, sådan den
framträder i religionslärorna, då den har en poetisk form eller
ikläd-ning och i visst afseende är beslägtad med polytheismén; eller mera
förståndets pantheism, då den söker att i allt dialectiskt uppvisa det
absoluta, enligt den grundsatsen, att omnis determinatio est
nega-tio, hvaraf följer att det positiva i allt är den af ingen negation
bestämda absoluta substansen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
