Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uti hvaije omdöme om äfven ett yttre object, att det är det
eller det, hvarvid enligt Logiken praedica tet alltid är ett
begrepp. Dermed är väl icke meningen, att praedicatet är
identiskt med objectet, så att omdömet kunde omvändas; ty objectet
kan vara mycket mera och följaktligen annat, än detta
praedicatet: omdömet tillkännagifver blott, att det ibland annat äfven
ar detta. Men kunde vi likväl hafva sagt allt, hvad objectet
är — kunde vi hafva uppräknat alla dess praedicater eller
bestämningar utan undantag, så hade vi dermed också sagt, att
<!et är just dessa praedicater, dessa begrepp eller tankar
tillsammans, och ingenting vidare; ty vore det någonting mera,
så hade vi ju icke sagt allt, hvad det är. — Och hvårföre kunne
vi icke säga allt, hvad ett yttre föremål är? Hvarföre är sd
mycket deruti, och följaktligen det hela, annat ån våra tankar?
Utan tvilvel derföre, att den stora rikedomen af dess innehåll
eller bestämningar vida öfverstiger vår förmåga att tänka d.
v. s. att förnimma med klarhet och sanning. För ett allvetande
väsende kan förhållandet vara annorlunda, och för detta kan
möjligtvis hela föremålet vara endast dess tankar. Denna åsigt
af kunskapsförmågans, och i allmänhet af tingens, väsende
förtjente en undersökning; kanhända skulle man derigenom
kunna förklara en mängd af hittills icke förklarade
phäno-mener.
Man kallar förståndet eller rättare tankeförmågan en
formell förmåga och tyckes föreställa sig henne såsom ett bildbart
ämne, hvilket efter föremålen antager olika former och liksom
afbildar dessa eller deras bestämningar i allmänhet Deremot
betraktar man föremålen såsom de sanna realiteterne, hvilka,
liggande likasom utanföre tankeförmågan, utgöra de af henne
oberoende urbilderne för hennes tankar. Detta
föreställningssätt, hvilket origtigt tager phänomenet för sjelfva väsendet, har
sin grund uti en ganska vanlig förblandning af föreställningar
och begrepp, af Inbildningskraft och Tankeförmåga. Men dessa
bägge förmögenheter äro åtskilda; och det är ej svårt att finna,
uti och genom hvilkendera vi fömimme det sanna.
Inbild-ningskraften och föreställningarne visa oss alltid det i tid och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
