Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8. Någon skillnad får man ej eller i detta fall tänka sig
emellan lastande eller tadlande eller klandrande å ena sidan,
samt smädande eller fortalande eller beskymfande å den andra;
ty när det är fråga om monarken, äro alla offentligt yttrade
ogillanden brottsliga, om än efter omständigheterna i mer eller
mindre mån. Det är och förblir alltid en smädelse, om man
rörande en person offentligen yttrar någonting förklenande,
hvartill man icke är genom lagen berättigad, och hvilket man
icke eller kan lagligen bevisa, i händelse man derför tilltalas.
9. Om hvaije egentlig undersåte har man full rättighet
att offentligen yttra, hvad man om honom ock kan offentligen
bevisa; ty ingen sådan är berättigad att i det allmänna få
gälla för bättre, än han der verkligen har visat sig genom sina
handlingar. Men i anseende till monarken är all laglig
bevisning enligt sakens natur rent af omöjlig, då han ej kan
uppträda såsom part inför någon domstol, och då han icke ens får
inför en sådan gifva tillkänna, huruvida han medger eller
bestrider tillvitelsens rigtighet.
10. Att på något sätt offentligen tadla eller lasta honom
är följaktligen alltid icke blott absolut straffbart, utan äfven, af
skäl som nyss (Aphor. 7) nämndes, vida mer straffbart, än att
huru som heldst smäda eller förtala någon annan. För undersåten
är det i allmänhet möjligt att genom domaren vinna
upprättelse emot smädaren och få ett offentligt erkännande af sin
nerhet, så har den förlorat ända till och med känslan af samhällets helighet
och vigt för menniskan, och då kan den staten icke ens af den Allsmäktige
sjelf, och än mindre således af någon dödlig, styras och ledas till sitt
förnuftiga ändam ål. Tvertom måste under sådant förhållande Försynens
verksamhet nödvändigt gå ut på förstörandet af en sådan stat, d. v. s. på
upphäfvan-det af dess existens i sinneverlden, emedan den icke der vidare kan motsvara
sin sanna bestämmelse, eller åstadkomma någonting förnuftigt och godt, vare
sig för sig sjelf eller för menskligheten Detta borde regeringame och folken
gemensamt och hvar för sig allvarligen betänka, och icke af flathet eller
mak-lighet eller feghet eller falsk liberalitet låta myndigheternas anseende
under-gräfvas och nedsättas, hvarigenom de ovilkorligt måste bringa sig sjelfve och
sina samhällen i förderfvet — Den tänkande menniskan kan skilja emellan
monarkens offentliga och enskilda personlighet, och ganska väl bära all aktning
för den förra, äfven när han icke kan göra det för den sednare. Men den
obildade mängden förblandar dem likaså säkert med hvarandra, som t.
ex. den råa hedningen förblandar gudomligheten med idolen. Det är
icke känslan och föreställningsförmågan, utan blott tankeförmågan eller
förståndet, som kan distinguera i andliga saker, och af det sednare finnes rätt
litet eller intet hos flertalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
