Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
handlingar först blifva möjliga. Också gäller derföre, att man
visserligen kan lida orätt eller förnärmas af samhällets sinnligt
förnuftiga organer, ända ifrån det högsta och ned till det lägsta,
men att man deremot aldrig kan lida något ondt eller på något
sätt förnärmas af sjelfva samhället Inom criminalvetenskapen är
det dessutom en afgjord sanning, att endast physiska personer
— endast sinnligt förnuftiga individer kunna begå några brott
och derföre rättvisligen straffas, «medan blott sådana förena
med frihet eller valförmåga en mer eller mindre förnuftsstridig
sinnlighet Detta kunde Theologen få lära sig af hvarje
crimi-nalstudiosus, som egnat en eller ett par timmars
uppmärksamhet åt sin vetenskap. Det exegetiska konststycke, på hvilket
han här har försökt sig, duger således till rent ingenting.
14. Men ett vida betänkligare prof på sin fiffiga exegetik
gifver oss dock samma Theolog på ett annat ställe, der han
försäkrar oss, att Christi bud: Du skall älska Herran din Gud
öfver allting och din nästa såsom dig sjelf, och hans lära, att
detta är hufvudsumman eller det hela af lagen, gälla för oss
blott på det religiösa lifvets höjdpunkt, der ingen ibland oss
kan för det närvarande befinna sig. Detta är ju tydligen att
på ett högst oförsvarligt, för att ej säga vanvettigt, sätt
misstyda Christi klara och oförtydliga ord. Theologen besinnar
härvid icke, att på religiositetens höjdpunkt — i det eviga
lif-vet — behöfvas ej några lagar och pligtbud för menniskan,
emedan hon der icke vidare har någon utveckling och
verksamhet; och han besinnar ej heller, att den person, till hvilken
Christus sjelf gaf det ifrågavarande budet, säkerligen icke var
någon fulländadt religiös menniska. Theologen menar, att vi
i vårt fullkomlighetstillstånd kunne och böre blott älska Gud,
men i vårt närvarande ofullkomlighetstillstånd såväl frukta som
älska honom. Detta vill nu säga m. a. o. att vi här i lifvet
icke blott kunne, utan ock böre betrakta Gud på en gång såsom
det högsta goda och följaktligen ock såsom principen till allt,
som är godt för oss, ty endast med detta vilkor kunne vi
ovil-korligt och* öfver allt älska honom, och såsom det högsta onda
och följaktligen ock såsom principen till allt, som är ondt för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
