Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
djupaste vemod, och vårtankarna aflösas af
dödstankar. Dikten, förut helt och hållet objektiv,
uttrycker nu i gripande kontrast den sorgbundna
sinnesstämningen hos en fridlös flykting, för hvilken,
i sjelfva vårmorgonen af hans lif, den leende
jorden visar sig endast som en graf. Genetiskt har
man velat förklara stycket såsom varande skrifvet
under Schillers egen flykt ur wiirtembergska landet;
men då denna flykt först ägde rum mot slutet af
sommaren 1782, och dikten redan vid årets början
fans tryckt i Antologin, visar sig denna förmodan
ogrundad. Då likväl tanken på att fly föresväfvade
honom långt förut, år det visserligen ej osannolikt,
att en anticipation af deh sinnesstämning, hvarmed
han en dag skulle verkställa sitt beslut, framklingär
ur de melankoliska slutstroferna af denna vårsång.
Diktionen är i hög grad poetisk; hyperpoetisk
endast i den vågade katakresen af aftonrodnådens
förbindande med verbet jlöten, ett af Schillers
älsklingsuttryck under denna period.
Die Blumen återföra oss ännu en gång till
kretsen af Laura-sångerna, ehuru spåret af det
täcka poemets sammanhang med dessa blifvit vid
omarbetningen så till vida utplånadt, att i sista
strofen namnet Nanny blifvit insatt i stället för
Laura. Denna omarbetning har i flera enskilta
fall utfallit ganska lyckligt, några uttryck ha
blifvit förädlade, en och annan tanke är ny och
sinnrik. Men i sin helhet synes oss den äldre formen
äga vida mer lyriskt behag och en symmetrisk
rundning, som gått förlorad genom borttagandet af
hvad som utgjorde ett slags refrain i hvarje strofs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
