Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Augustinus och hans Bekännelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och syner, som de åttonde och nionde böckerna förtälja. Men
en uppmärksam läsare finner i fjortonde kapitlets slut det
bestämda minnet af en uppenbarelse af äkta religiös art.
Den sanna andliga werkligheten, Guds ewiga ljus, lyste
fram för honom ““i ett ögonblicks bäfwande åskådning“
(sid. 134).
Augustinus hade kommit ifrån manikeismens underliga
naturreligion med dess twå substanser. Han hade gjort sig
en gudom i alltets ändlösa rum. Men äfwen denna tedde
sig såsom en afgud och tillfredsställde honom ej. Han
fortsätter: “Du lade mitt, den okunniges, hufwud intill dig och
tillslöt mina ögon, så att de ej skulle se fåfänglighetens bilder.
Då kom jag så småningom till stillhet, och min yrsel försjönk
i djup dwala. Jag waknade i dig och skådade i dig den
oändlige såsom aldrig förr. Den synen war icke köttets werk.“
Han slöt ögonen. Då fick han skönja Guds härlighet.
Det är en äkta religiös erfarenhet — religion rätt och
slätt — som här är berättad med Augustini uttrycksfullhet
och förmåga att precisera själslifwets händelser. Det
egendomliga är, att den ej är medwetet förmedlad af Kristus.
Kristus, kristendomen, hade lifwet igenom warit en atmosfär,
som Augustinus andades, och som naturligtwis äfwen här
har inwerkat. Men denna gudserfarenhet hänför sig icke till
Gud i Kristus. Icke desto mindre är den äkta religion — en
religiös upplefwelse, en uppenbarelse för det sökande sinnet —
men ej karakteristisk kristendom.
Den man, som skulle på ett för alla tider klassiskt sätt
beskrifwa det religiösa grundfenomen, hwarom här är fråga,
war Friedrich Schleiermacher, i sina Reden über die Religion
af år 1799. Religionen skådar tillwarons andliga bakgrund
såsom ett lefwande helt och öfwerwäldigas wid denna själens
syn af andakt och ödmjuk underkastelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
