Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Augustinus och hans Bekännelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de karaktärens lyten eller swagheter, som enwist äro
förbundna med en sådan själfdissektionsdrift och förmåga af
själfskildring.
Augustinus har, lika litet som de andra själsbiktarna,
undgått själfanalysens tillsats, själfbespeglingen, ett wisst
ofriwilligt koketteri med de egna känslorna och med sig själf,
som berör läsaren mer mänskligt än sympatiskt.
Men de stora själfskildrarna ha gjort mänskligheten
owärderliga tjänster. Deras werk åldras ej. Ty själslifwet
är ewigt detsamma, ewigt lika “modernt“. Augustinus öppnar
raden af de klassiska själfbiktarna i litteraturen. Han är
den förste af dem, som med berådt mod lagt sitt själslif
fram för samtid och efterwärld. Och hans wärdige
efterföljare dröja i århundraden efter honom. En Pascal,
Vunyan, Rousseau, Kierkegaard, Amiel, Pontus Wikner.
Det drama, dessa män berätta, utspelas i deras inre
lif. Kampen gäller ej borgar och städer, ej miljoner, ej
wetenskapens bragder, ej makt eller rykte. Ack, men det är mycket
fåwitskt att därför mena, att det är fråga om något skuggspel,
om upplågande och falnande stämningsnyanser, som det will
finsmakare till att sentera. Hos dessa män är det en strid
på lif och död, man får bewittna. Det är icke blott allwar,
utan det är just frågan om det allwarligaste. Kan själen
lefwa? År hon dömd till förnedring och död? Intet
skådespel berör oss närmare. De striderna stridas för hela släktet
i sin mån, och med hela släktet. Förstår man det allwar,
som det gäller, förstår man ock mycket, som eljes ter sig
öfwerdrifwet och besynnerligt. Jag har ofwan talat om
päronstölden i Bekännelsernas andra bok, äfwen om något
större, om Augustini fördömande af sin sedliga wandel.
Man kan fästa sig wid distinktionerna om Guds wäsen.
Känner någon igen detta? Augustinus lägger sädan wikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>