Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Augustinus och hans Bekännelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kristendomen är för Augustinus omedelbart och
olösligt förbunden med ett från andra håll kommet lifsideal.
Han har ingen aning om en annan mening af ewangeliets
rättfärdighet än munklifwet. Detta lägger sig wid
läsningen af Confessiones någon gång som en beklämmande och
kwäfwande tyngd öfwer oss. Då känna wi bättre än några
beskrifningar ge wid handen, hwad det betyder — som wi
så lätt förgäta, därför att saken nu förefaller oss själfklar —
hwad det betyder, att en annan och manligare ewangeliets tolk
har kommit, Martin Luther. Göthes ord, som uttrycka det, ha
nyligen citerats: “Wi ha åter mod att fatta säkert fotfäste
på Guds jord och känna oss hemmastadda i wår af Gud gifna
människonatur.“ Det naturliga lifwets helgd och wärde —
det war det nya hos Luther. Bättre kan Augustini hela
fromhetsstämning icke sammanfattas än Harnack gör det, i
dessa ord: “tröstadt syndaelände“. Allt det naturliga står,
sunda inkonsekwenser oräknade, under förbannelsens tecken.
Hos Luther är tonarten en annan: förtröstan, frimodighet!
Skall man le eller gråta åt onaturen i omdömet om
barnen, eller åt rädslan för fantasin på tal om gossens
smak för Vergilius? Hur få icke Aencas och Dido sitta
emellan i första bokens trettonde kapitel? Följdriktigt skulle
all diktning fördömas. Men — när Augustinus sedan
kommer till manikeernas anspråksfulla galenskaper och
förborgade wishet, får han en annan syn på saken. Werserna
och dikten om Medcea äro säkerligen nyttigare än
manikeismens ““fem elemeni“ och “fem mörka grottor“. Dikten
räknar han nu rent af som en slags werklig andlig spis (sid. 44).
Arbetet och uppgifterna i det wärldsliga samfundet
ställas endast under synpunkten af fåfängliga och owärdiga
sträfwanden. De anses strängt taget oförenliga med sträfwan
efter det högsta goda. Det är icke endast wärldslighet och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
