Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Ambrosius. Wänkretsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
måste jag först och främst tro, emedan ingen stridslust
och inga försåtliga spörsmål i all den inbördes motsägande
filosofiska litteratur jag studerat kunnat beröfwa mig den
öfwertygelsen, att du finns till — hwad du nu war, det
wisste jag ej — och styr människornas angelägenheter.
Min tro härpå war än starkare, än swagare, men
alltid trodde jag på din tillwaro och din omsorg om oss,
om jag än ej wisste, hur man bör tänka sig ditt wäsen,
och hwilken wäg leder bort från dig eller till dig. Då
jag war för swag att finna sanningen genom klara
förnuftsgrunder och därför behöfde stödet af de heliga
skrifterna, började jag tro, att du ingalunda skulle hafwa
gifwit ett så utomordentligt anseende åt skriften i alla
länder, om du icke welat genom henne wäcka tro på dig
och wisa wäg till dig. Den obegriplighet, som förr hade
stött mig i de heliga skrifterna, hänförde jag nu, när jag
hört en sannolik förklaring af många ställen, till de
gudomliga hemligheternas förborgade höghet, och Skriftens
anseende syntes mig desto mer wördnadsbjudande och
wärdigt helig tro, som den är till hands att läsa för
alla, men bewarar sin hemlighets helgd åt ett djupare
inträngande. Med de tydligaste ord och enklaste
uttryckssätt wänder den sig till alla — men öfwar på samma
gång skärpan hos allwarliga tänkare. Alla upptager
den i sitt wänliga sköte, men släpper ett fåtal genom
trånga dörrar fram till dig, dock många flere, än om
hon saknade sitt höga anseende, och om hon icke
inneslöte mängden i den heliga ödmjukhetens famn. Så
tänkte jag, du war mig nära. Jag suckade, och du hörde
mig. Jag wacklade, och du ledde mig. Jag gick på
wärldens breda wäg, men du öfwergaf mig ej.
6. Jag trånade efter ära, winning, äktenskap, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
