Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den Augsburgiska Bekännelsens Apologi eller Försvarsskrift - II. Om rättfärdiggörelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bekännelsens Apol. el. Försvarssky. II. Om rättfärdiggörelsen. fc3
sig hos honom, som rättfärdigar,
komma till honom och sålunda
lefva i sin tro. Ingen kan göra
någon god gärning, hvaruti han
kan lefva, utan den som är
rättfärdiggjord; men rättfärdigheten
undfå vi allenast genom tron.»
Här säger han tydligen, att Gud,
som rättfärdigar, varder genom
tron försonad, och att
rättfärdiggörelsen undfås genom tron. Och
litet därefter säger han: »Utaf
lagen fmkta vi för Gud, utaf tron
förtrösta vi på Gud, men för dem,
som frukta för straffet, varder
nåden förborgad, under hvilken
fruktan, när människan är i
bedröfvelse och ångest med mera, må
hon genom tron fly till Guds
barmhärtighet och bedja, att han ville
gifva det, som lian uti sin lag
bjuder, kräfver och fordrar.» Här
lär Augustinus, att hjärtat varder
förskräckt genom lagen men i år
åter tröst och hugsvalelse genom
tron; han lär ock, att vi förr böra
omfatta barmhärtigheten genom
tron, än vi kunna försöka att lefva
efter lagen. Vi skola ock strax
härefter flera sådana vittnesbörd
anföra.
Det är sannerligen undran vardt,
att våra motståndare ej det
ringaste bevekta varda af så många
Skriftens språk, hvilka
uppenbarligen tillägna tron
rättfärdiggörelsen och densamma gärningarna
betaga. Mena de det vara
förgäfves, att detsamma så ofta
uppre-padt varder? Mena de, att den
Helige Ande har utaf förhastande
eller utan tillbörlig eftertanke låtit
dessa orden upptecknade varda?
Men de gudlösa människorna hafva
åter hopspunnit ett listigt påfund
att hjälpa sig med. De Skriftens
språk, som tala om tron, säga de
böra förstås om Fide for mata14,
det är, att tron själf gör ingen
rättfärdig för Gud utan för
kärlekens skull. Ja, de tillägna
alldeles icke tron rättfärdiggörelsen
utan allenast kärleken, de, som
likväl eljest inbilla sig, att tron
kan vara i det hjärta, där en
dödlig synd regerande är. Hvarthän
syftar detta, och hvad göra de
härmed annat, än att de Guds
nådelöften åter omkullkasta, och
vilja så hela vårt salighetsverk
föra tillbaka till lagen? Om tron
undfår syndernas förlåtelse för
kärlekens skull, så varder alltid
syndernas förlåtelse oviss, ty vi älska
aldrig så mycket, som vi böra
älska, ja, vi älska icke, så framt
icke hjärtat för visso tror, att
syndernas förlåtelse är oss skänkt och
gifven. Emedan nu motståndarne
således lära, att man skall förtrösta
på sin egen kärlek uti undfåendet
af syndernas förlåtelse och
rättfärdiggörelsen, så förkasta de alldeles
evangelium, som tillbjuder oss
syndernas förlåtelse af idel nåd; ehuru
de dock själfva denna kärlek
hvarken visa eller förstå, så framt de
icke tro, att vi af nåd utan förtjänst
undfå syndernas förlåtelse för Kristi
skull.
Vi säga ock, att kärleken bör
följa på tron, såsom jämväl Paulus
säger: »/ Kristus Jesus är intet
bevändt, hvarken omskärelse eller
förhud, utan tron, som verkar
genom kärleken» *. Dock bör man
därföre icke mena, att vi genom
förtröstan på denna kärlek eller
för denna kärleks skull syndernas
förlåtelse och försoningen undfå,
1 såsom vi icke heller syndernas
förlåtelse för andra påföljande
gärningars skull erhålla; utan genom
tron allena, ja, genom den så egent-
* Gal. 5: 6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
