Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schmalkaldiska artiklarna - Tredje delen - Om påfvens makt och företräde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
287 Schmalk. art. Om påfvens makt.
ordinationer allt må rätt tillgå,
så att till den församling, där en
biskop skall tillsättas, må de
närmaste biskoparne af samma
landskap komma tillsamman och
honom utvälja i hela församlingens
närvaro, som bäst känner hvars
och ens lefverne, hvilket vi ock
finna hafva skett hos oss vid vår
medbröder Sabini ordination, att
han efter hela församlingens val
och några biskopars råd, som då
hade kommit tillsamman, blef vigd
till biskop med händers
påläggande.» Denna sed kallar
Cypri-anus en gudomlig stadga och ett
apostoliskt bruk; han betygar ock,
att detsamma nästan i alla
landskap så hålles. Emedan således
i största delen af världen, både i
grekiska och latinska församlingar,
hvarken ordination eller
stadfästelse söktes hos biskopen i Rom;
så är det tillräckligt klart, att
församlingarna på den tiden icke
hafva tillagt honom något
öfvervälde och företräde.
Ett sådant öfvervälde kan ock
icke vara; ty det- är omöjligt, att
en biskop kan halva inseende
öfver alla församlingar i världen,
eller att de församlingar, som äro
belägna längst bort i världen,
kunna alla låta viga sina präster af
denne ende biskopen. Man vet ju,
att Kristi rike är utspridt öfver
hela jordens krets; och ännu i
dag äro många församlingar i
Österlandet, som icke låta sina
präster vigas eller stadfästas af
biskopen i Rom. Emedan alltså
ett slikt öfvervälde omöjligen kan
vara, och församlingarna i största
delen af världen icke heller hafva
detsamma erkänt, så är det
tillräckligt klart, att det icke är
enligt gudomlig rätt inrättadt.
Fordom hafva många möten
blifvit påbjudna och hållna, i hvilka
romerske påfven icke har intagit
främsta rummet, såsom det
nicenska och liera andra. Detta är
äfven ett bevis på, att
församlingen på den tiden icke har erkänt
romerske biskopens öfvervälde.
Hieronymus säger: »Om man
låter saken komma an på välde
och myndighet, så är ju hela
världen större och mäktigare än en
stad. Hvarhelst någon är biskop,
vare sig i Rom, Eugubien,
Konstantinopel, Regium eller
Alexan-! dria, så är hans värdighet och
äm-: bete lika».
Gregorius skrifver till patriarken
i Alexandria och förbjuder att
kalla sig för en allmän biskop.
Och uti Regestis1 säger han, att
| vid det kalcedoniska mötet blef
företrädet tillbjudet biskopen i Rom,
men han har icke emottagit det.
Slutligen, huru kan påfven efter
gudomlig lag vara satt öfver hela
församlingen, när församlingen har
sitt fria val och det efter hand
kommit i bruk, att de romerska
biskoparne varda af kejsarne
stadfästa.
När biskopen i Rom länge hade
täflat med biskopen i
Konstantinopel om företrädet, så har
ändtligen kejsar Phocas förordnat, att
det skulle lämnas till biskopen i
Rom. Om nu församlingen af
ålder hade erkänt romerske påfvens
öfvervälde, så hade denna tvist
icke kunnat uppstå icke heller
behöft af kejsaren slitas.
Här varda några Skriftens språk
anförda emot oss, såsom Matt.
tö: »Du är Petrus, och uppå detta
hälleberget skall jag bygga min
församling» ; äfvensom: »Jag skall
gifva dig himmelrikets nycklar»; *
* Matt. lo: IS, 19.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
