Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konkordieformeln - Andra delen - VII. Om Herrens nattvard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
501 Konkordieformeln. 11. / . Om Herrens nattvard.
samt utan också skadligt och
orsak till fördömelse.
Fördenskull är ett andligt
ätande intet annat än att tro Guds
predikade ord, hvaruti Kristus, sann
Gud och människa, oss tillbjudes
med alla sina välgärningar, dem
han med sitt, för oss i döden
utgjutna blod har förtjänt, nämligen
Guds nåd och barmhärtighet,
syndernas förlåtelse, rättfärdighet och
evinnerligt lif. Den, som hör allt
detta framställas af Guds ord,
anammar det med tron och
tillägnar sig det, förlitande sig
alldeles på denna tröst (att vi hafva
en blidkad Gud och evinnerligt
lif för medlaren Jesu Kristi skull);
den som (säger jag) uti all
anfäkt-ning och frestelse med en sann
förtröstan förlitar sig på evangelii
ord, han äter Kristi lekamen och
dricker hans blod på ett andligt
sätt.
Det andra Kristi lekamens
ätande är sakramenterligt och sker
med munnen, när man i den
heliga nattvarden med munnen
anammar och blir delaktig af Kristi
sanna och väsentliga lekamen och
blod, nämligen alla de som äta
och dricka det välsignade brödet
och vinet i Herrens nattvard. Och
de gudfruktiga undfå Kristi
lekamen och blod till en viss pant och
försäkran, att deras synder äro
dem för visso förlåtna, och att
Kristus bor och vill vara verkande i
dem. Men de ogudaktiga
anamma äfven med munnen samma
Kristi lekamen och sanna blod
men till dom och fördömelse.
Detta lära själfva de Kristi ord
uttryckligen, med hvilka han har
instiftat nattvarden. Ty då han
uti den första nattvarden satt till
bords, gaf han sina lärjungar
naturligt bröd och naturligt vin och
sade därom, att det var hans sanna
lekamen och blod, bjudande dem
att äta och dricka. Därföre, när
man flitigt öfverväger alla
omständigheter, kan denna Kristi
befallning ej förstås utan om ett sådant
ätande, som sker med munnen,
men icke om ett groft, köttsligt,
ka-pernaitiskt, utan om ett
öfvernatur-ligt och obegripligt Kristi
lekamens ätande. Till detta ätande,
som sker med munnen, vill
Kristus ock genom sin befallning hafva
ett annat, då han säger: gören
det till min åminnelse; ty här
kräfver han tron, som är en
andlig delaktighet af Kristi lekamen.
Fördenskull hafva alla gamla
kristliga lärare efter dessa Kristi
instiftelseord och Pauli uttydning
med hela den allmänneliga
församlingen enhälligt lärt, att Kristi
lekamen icke allenast anammas
på ett andligt sätt med tron,
hvilket också kan ske utom
sakramentets bruk, utan äfven med
munnen icke allenast af de trogna utan
ock af de ovärdiga, otrogna,
skrymtare och munkristna. Men dessa
de gamles vittnesbörd vore här
alltför långt att anföra, hvarföre
vi vilja visa läsaren till våra
lärares skrifter, som vidlyftigt därom
handla.
Af allt detta är klart, huru
otillbörligt sakramentarierna med
sina giftiga hädelser bespotta vår
Herre Jesus Kristus, den helige
Paulus och hela forsamlingen, i
det de icke haft försyn att kalla
det ätande, som sker med
munnen, och det som sker af de
ovärdiga, duos pilos caudæ eqvinæ &
commentum, cujus vel ipsum
sa-tanam pudeat6; men läran om
Kristi majestät hafva de understått
sig kalla excrementum satanæ,
qvo diabolus sibi ipsi &
homini-bus illudat7. Detta är så
förskräckligt, att en kristen människa icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
