Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nu vare hur det vill, så kommer jag min’ dagar
Att sluta i din nåd och för din skönhets skall.
Jag reser hit att dö, om da mig se’n beklagar,
Så lärer bli ditt ros, du Habor varit huld.
Ty om du mig din gunst och åsyn vill förneka,
Hvartill då lefva mer, mitt lif blir mig ett qval;
Då vill jag nöjder bli, uppsöka döden bleka,
Som ända kan min nöd och allt mitt sorgsna tal,
Ty mig omöjligt är förutan Signill lefva.
Den stunden är mig mörk, den dag förutan ljus,
Då jag ej henne ser, hvem vill väl gerna blifva
I fängsel utan tröst, och i så grymt fånghus?
Ja, det ock skäligt är, att den som endast lefver
För fagra Signills skull, han för dess skull ock dör.
Jag dermed högst förnöjd i denna verlden blifver,
Allenast du din träl en liten gunst forst gör,
Då går jag glad att dö, låt dock en perltår rinna
Uppå min graf, de ord ock säg: det var hans fröjd
Att dö för Signills skull, den fägnan ock att vinna
Har han ej döden flytt, men sökt dö mer förnöjd.
Jag har thy tänkt att fly och mig vid lifvet hålla,
Har sökt att få dig se, dock det ej hjelper mig;
Jag måste likväl dö, det må din skönhet vålla.
Jag söker döden sjelf, dock att få’dö hos dig.
Signill öfverhopar i sitt svar älskaren med
förebråelser för sin obetänksamma djerfhet, men tillägger
helt naift:
Dock! du mig säger det, du kan ändå ej lefva,
Du måste likväl dö och blekna bort som strå;
Om du ej får hos mig din korta tid förblifva,
Så vill du sjelfver nöjd i mörka mullen gå.
Jag måste säga det, min Habor, att din låga
Så stor är att hon mig min vrede dämpar ned,
När jag påtänker det ditt qvalda hjerta plågar,
Så har jag i min själ sjelf en fast ringa frid.
Jag önskar att jag dig kund’ liten hjelp bevisa,
Det är dock intet skäl att hata den, som mig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
