Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han ställer sig ock in, af andakt redebogen,
Att till sin vänas tröst ock böja npp sitt mål;
Han är, som Sveas fä på vida marker gäter,
Han är, som skaffar mat, när Sveas hoffolk äter.
Dessa fyra framställa nu hvar i sin tur, i mer och
mindre vidlyftiga tal, sina tröstegrunder för den sörjande
jungfrun. Märkvärdigast bland dessa förefaller mig
borgarens eller köpmannens, som innehåller ingenting mer
eller mindre än en beskrifning på en verldsomsegling,
hvarunder han öfverallt i de mest aflägsna länder hört
Sverges och kung Carls ära upphöjas såsom mensklighetens
välgörare, och hvars fredsstiftande kall öfverallt
fram-hålles med särdeles betoning. Seglingen börjar från
Landsort, fortgår öfver Goda Hopps-udden, Ormus och
Batavia till Indien. Öfverallt firas och välplägas den
resande svensken för hans ärofulla konungs skull.
Slutligen seglar han från Japan till Nordamerika och
besöker de der befintliga svenska kolonierna.
En gammal från Vermland utflyttad nybyggare
införes derpå, besjungande i tvenne särdeles rena och vackra
strofer sitt gamla fosterland, hvarvid skalden sjelf
ansluter en hyllning åt sin egen födelsebygd, «Vermland,
du alla länders pris».
Ur prestens tal vill jag anföra följande tre vackra
stanser, som man sedan ofta finner imiterade af samtida
och yngre poeter:
♦
Ty säg, bvad är vårt lif? En boja af skör koppar,
En handavänning dryg af tvång, af dagar kort,
Ett rågadt dryckekar bräddfullt med bittra droppar,
En rök, den elden födt, den vädret pustar bort,
En mygga vingelös, som kring om ljuset hoppar,
Ett sommarhagel, som att gömma är för svårt,
En blanker is, hvarpå vi gå och alle slinte,
Ett glas, ett gräs, ett damm, ett solegrann, ett inte.
Hvad är då döden för Guds trogne män? Ett nöje,
Förlossning från allt qval, ett nyfödt ärelif,
En glädje utan sorg, en lust uppfylld med löje,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
