Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Långt från verldens buller skiljd,
I min lilla låga hydda
Bli ej mina sinnen brydda
Af en svekfull lyckas bild.
Om jag saknar prakt och ståt,
Bet en fåfäng kallar nödigt,
Har jag nödtorft öfverflödigt
Utan bry och afundslåt.
All naturen offrar sig
Att förlusta mina tankar;
Vilda skogen sammansamkar
Nöjen till att roa mig.
Vid en bäck, som sakta går
Och-från höga klippan störtar,
Samlar jag de gräs och örter,
Som förnyas år från år.
Uti dessa blommors krets
Jag naturens skönhet skådar,
Hvarje blad min tanke bådar
Till förundran mångaleds.
Klippans spets ej är så brant,
Att min fot dit upp ju hinner,
Ber jag nöjsam utsigt finner
Anda bort till hafvets kant.
När jag dit har ögat sändt
Och får se de flockar tåga,
Som sitt lif för vinsten våga
På det falska element,
Ömkas jag vid allt vårt vett:
Menskan, för att lifvet nära,
Tycks här döden sjelf begära,
Som sig så i fara gett.
Lyckans trälar lika så
Uppå verldens haf sig kasta;
För ett flyktigt väder hasta
Be till qvafs i djupet blå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
