Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men är vår ungdom värd att hennes rätt förfäktas?
Knappt lemnas hon sig sjelf, än hon på fädren slägtas.
Hvad skam! man yngling är och vet ej vara nng:
Man skyndar alla sätt, som göra själen tung;
Man har för tidig kraft att på naturen råda.
Förgäfves mycket godt en ynglings ögon båda;
Jag kallar honom ung, hans uppsyn mig bedrar,
Hans högmod gammalt är och mannastyrka har.
Förgäfves lust och lek hans ungdom honom ernar;
Med brottsligt öfvermod han ^paot sitt nöje spjernar.
Med afmätt höflighet han oss till mötes går,
Hans hjerta härdadt är, hans list är fyrti år.
Hvad sällskap retar här min lugna skaldeåder,
Församladt kring étt bord, der vinningslystnan råder!
Förgäfves vårens sol naturen återfödt, *
Hos dem är vinter än och hjertat lika dödt.
Förgäfves bjudas de att aftonsvalkan andas,
An under anlets svett de nötta korten blandas.
Allt ljufligt har förgått, allt menlöst är förbi,
Och ingen känsla mer som ej är raseri.
Förgäfves lifvets vår vill muntra rodnan skydda,
I förtid åldras de af falskt bekymmer brydda,
Och deras anlets färg en vanför blandning är
Af ungdoms liflighet och ålderdoms besvär.
Du, gubbe utan skägg, dock afsky mest förtjenar,
Som knarrig, njugg och feg, all ålderns svaghet länar,
§om på din lefnads väg i bakvänd ordning går
Och sist skall yngling bli med grått friseradt hår.
Huru Creutz och Gyllenborg sedan upptogos i fru
Nordenflychts förtroliga umgänge, och hvilken inflytelse
de utöfvade på hennes poetiska utveckling, har jag i det
föregående berättat. Det som Gyllenborg framför allt
värderade i detta umgänge var det tillfälle till inbördes
granskning, som derunder erbjöds. «Vår t förnämsta
stamhåll», säger han, «var hos fru Nordenflycht, hos hvilken
under reviderandet af våra arbeten den förbättrade
upplaga bereddes, som efter några års förlopp öfverlemnades
åt allmänheten (under namn af Vitterhets-arbeten,
ut-gifna af ett samhälle i Stockholm). Jag kan aldrig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
