Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nåd, och en tid derefter, då han sökte sekretferaresysslan vid
antiqvitets-archivet, som till en annan skicklig man redan var bortlofvad, hugnade
h. maj:t honom med kansli-råds fullmakt, samt straxt derpå med
Nord-stjeme-orden» *).
Då kongl. Vitterhets-akademien återupplifvades, blef
Sotberg af drottningen utnämnd till dess sekreterare.
Jemte sina studier öfver de nordiska språken och
deras litteratur, sysselsatte sig Sotberg äfven icke utan
framgång med vittra försök. Så hafva vi af honom en
öfversättning af Voltaires tragedi Zaire. Öfversättaren
/edogör i sitt företal för anledningen till detta arbete.
Öfversättaren, «som aldrig i yngre åren försökt att blifva
skald, kände för väl hvad dertill fordrades för att vilja
vi<J en tilltagande ålder tillvälla sig namn deraf. Han
vågade detta försök såsom språkkännare och för att lyda
befallningar, som han alltid med nöje efterkom».
Sotberg gjorde denna öfversättning på drottning Lovisa
Ulrikas anmodan. Den är försedd med en prolog af
Gyllenborg, och uppfördes första gången på konungens
födelsedag 1774, hvarvid Zaires roll speltes af den sköna
fröken Wilhelmina Ehrensvärd. Den 16 Mars 1773
in-lemnade han till Vitterhets-akademien en skrift med
titel Anmärkningar öfver Svenska språket, som är ibland
de vigtigaste af denna akademiens handlingar.
Den innehåller, «i lika stor korthet som ordning och redighet, språkets
öden, egna, ehuru ofta vanvårdade rikedomar och tillgångar, dess brister,
de fel, som under bruket tid efter annan insmugit sig, jemte anvisningar
till botemedel och rättelse. Sotbergs eget skrifsätt afvek merendels från de
fel han öfver klaga de och torde derföre icke alltid synas fogadt efter det
skick språket i vår tid fått, men han kände dock för väl brukets enväldiga
makt att vilja, än mindre hoppas att kunna, fullkomligen ändra dess
felaktigheter. Emellertid äro hans anmärkningar tjenliga att öppna allmänhetens
ögon och vända kännares tankar på ämnen, som visserligen förtjena
uppmärksamhet» **).
*) N. v. Rosenstein i Vitterhets-akademiens Handlingar, IV: 494 ff.
**) Rosenstein, anf. st. 497 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
