Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
na föreståndare för den svenska theatern, att den skulle komma upp.
Hans söner voro vid den engagerade, den yngsta, som ansågs för det
förnämsta ämnet, var tillika hofkanslist. Stenborgs trupp uppförde under
riksdagen usla spektakler. Det var vid åhörandet af ett bland dessa, som
konung Gustaf tog sitt beslut att stifta svenska theatern. Han meddelade
mig sitt projekt och anförtrodde mig direktionen. Jag emottog den,
emedan jag något sett i den vägen och emedan det var en utväg att draga mig
ur politiken; ty min slägt var då af Mössorna misstänkt. För komedi och
tragedi fattades både repertoire och spelande. Man beslöt att börja med det,
hvarmed andra nationer sluta, nemligen en stor opera. Det var ett nytt
spektakel, som hade ingen fördom emot sig. Musik, ballett, dekorationer
förnöja här .sinnena. Genom musiken vänjer man sig vid språkets bruk
för theatern. Dess hårdhet förmildras af musiken, och småningom ingår
man en förlikning med sitt eget språk. Man invände kostnaden och tillika
omöjligheten. Den förra blef för dens räkning, som kostnaden så
ädelmodigt bestod, det senare blef för dens räkning, som hade besväret.
Förslaget var djerft. Men konungen gillade det.»
Geijer anmärker att Gustaf JU icke älskade musik,
men det Oaktadt, för att kunna sammanfatta alla
thea-terns medel till att imponera på allmänheten och fästa
dess kärlek vid theatern, föredrog operaformen, i
hvilken konungen författat sina förnämsta skådespel. «Att
han sjelf ej var en korrekt kännare af sitt modersmål,
torde äfven hafva gjort honom benägen att för
detsamma inkalla hjelp från andra områden. Härmed må vara
huru som helst: hans mening var hög. Han tog sina
ämnen ur de ädlaste fosterländska minnen. Konsterna
skulle räcka hvarandra handen att förherrliga dem» *).
Skådespelet Mechtild eller Birger Jarl, författadt till
firande af hertig Carls förmälning med prinsessan Hedvig
Elisabeth Charlotta af Holstein 1774, blef första frukten af
detta beslut; planen är af konungen och finnes bland hans
papper. I ett slags företal — «äfven märkvärdigt»,
säger Geijer, «såsom ett bevis på de tänkesätt och
förhoppningar, som då förenade konungen med sin bror» —
läses följande:
•) Gust. Papp. III, 2 afd., 77.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
