- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 2. Grunddragen af svenska vitterhetens historia. Del 2. Gustaf III och hans tidehvarf. Akademiska föreläsningar /
83

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

begrepp, som Oxenstjerna hade gemensam med många
af sina samtida, har i allmänhet skadat hans diktkonst
och vanställer uttryckligen de nyssnämnda dikterna till
den grad, att de kunna anses nästan alldeles onjutbara
för vår tid. Enstaka vackra ställen förekomma likväl,
såsom i Odet öfver Gustaf Adolfs död de ord, som
skalden ställer till Sverge:

Du mister på en gång allt hvad du kunde mista.

Han stupar, af en ätt den största och den sista,

Hvars snillen, arf från arf, han i sitt snille bär.

Så öks en elf hvart steg hon hafvet närmre hinner,

Och när hon ändtlig sist i ocean försvinner
Hon allrabredast är.

i

De tappre höfvitsmän se krigets öde luta.

Att föra ut ett verk, som ingen vågar sluta,

De samfält ej förslå der Vasa ensam var.

Så dagas fästet upp af solens eld allena,

När alla stjernors ljus förgäfves sig förena
Att göra natten klar.

Äfven den så mycket klandrade lärodikten om Ödet
saknar icke ställen af poetisk flygt. Skalden talar om
all storhets förgängelse och om de omstörtningar, som
just då pågingo.

Ej mera Tiberns örn med sina vingar famnar
Från capitolii spets en underkufvad jord,

Och månens vimpel höjs i Constantini hamnar
Och verldens första thron förgås med Ludvigs mord;

Hvad sekler sammanstämt att vörda
Blir mål för våldets öfvermod,

Och friheten är makt att mörda,

Och snillets fackla släcks i blod.

Se jorden knappt ett rum åt flydda furstar låna,

Och ödet, skiftande åt andra deras land,

Förstörda väldens namn för nya välden plåna
Och skrifva deras lag och gräns med blodig hand,

Af krigets dunder verlden skalla,

Och throner störtas i dess lopp, x

Och spillrorna, som från dem falla,

Till andra throner resas opp.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:42:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/2/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free