- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 2. Grunddragen af svenska vitterhetens historia. Del 2. Gustaf III och hans tidehvarf. Akademiska föreläsningar /
210

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

inom denna cirkel som Kellgren, ett år efter sin
flyttning till hufvudstaden, föll på den tanken att genom
en tidning hos den stora allmänheten fortplanta de
grundsatser, filosofiska och esthetiska, hvilka ännu såsom en
särskild företrädesrätt tillhörde den finbildade societeten.
Stockholms-Postens första nummer utkom den 29
September 1778. Dess plan och syfte tillkännagifva
redaktörerna i sin anmälan på följande sätt: «Anledningen (till
utgifvandet) och innehållet af detta blad äro tvenne
omständigheter, hvarom det allmänna äger rättighet att nu
straxt fordra upplysning. I en tid, då genom den
visaste konungs outtröttliga bemödande ett fordom i
djupaste förnedring, villervalla och förderf störtadt rike
uppnått höjden af ära, ordning och välmåga, i en så
lycklig tid tyckes ingenting vara lpfvärdare än att på allt
möjligt sätt föröka medlen till det allmänna nöje öfver
fäderneslandets lyckliga belägenhet, för hvars delande
med sin höga person kongl. maj:t funnit för godt att
rikets ständer för det närvarande sammankalla. I en
monarkisk regering, der folket är entledigadt från allt
bekymmer om egen välfärd, der en arbetar och
millioner njuta, är ingenting farligare än att lemna hopen åt
den sysslolöshet, som en oafbruten sällhet nödvändigt
medförer. Menniskan, verksam af naturen, har en
sådan fasa för ledsnaden, denna förminskning af dess
varelse, att hon hellre arbetar på att skada sig sjelf än
hon samtycker att göra alldeles intet. Ett trumpet och
okunnigt folkslag, som, fordom sysselsatt med politiska
tvister, vanvårdat och föraktat snillets läckra och
oskyldiga nöjen, tyckes i sanning tarfva att blifva muntradt
och upplyst. Detta är ett ändamål, som några stilla
lärdomsidkare, brinnande af ett uppriktigt, fastän
tör-hända vanmäktigt nit att i sin mån bidraga till
regeringens visa afsigter och »öfvertygade att kunskap är
ett lysande öfverflöd, då den ej leder till
medborgerlighet, hafva föresatt sig med denna skrifts författande. —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:42:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/2/0217.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free