Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Här följer till stöd för dessa åsigter om den gamla
mythologiens förträfflighet ett så kalladt försvar för
densamma, öfversatt från franskan och innehållande en mängd
triviala deklamationer om meranämnda mythologi efter
klassisk-fransk uppfattning, hvilken deri ser någonting
enkom och med afsigt gjordt, diktad t med medvetande
om diktens overklighet.
«Men», fortfar författaren i Stockholms-Posten, «oansedt vi ännu äga
rätt att i poesien begagna oss af de gamles fabellära, måste det dock ske
med så mycken varsamhet och försigtighet, att dess nyttjande numera ej
på långt när kan anses för lika fördelaktigt. I vissa slag och ämnen måste
vi äfven helt och hållet försaka dess bistånd: sådana äro t. ex. episka
poemer, som afmåla verkliga händelser ur den kristna historien. Och såsom
högre varelsers bemedlande i dylika poemer icke dess mindre äro
nödvändiga, om det förunderliga skall framalstras, så har man försökt att i stället
för de hedniska gudarne dels införa englar dfch djeflar, dels personifierade
dygder, men till olika förmån för skalden och nöje för läsaren. Om således
Paradise Lost och Henriaden, detta Oaktadt, läsas med lika eller större be*
gär än Uiaden och iEneiden; så följer häraf att Miltons och Voltaires
snillen varit så mycket större än Homeri och Virgilii, som Sjelfva medlen till
dikten varit mindre lätta och lyckliga för de förra.»
Ytligheten och origtigheten af dessa läror falla
genast i ögonen: de få skrift as på franska poetikens
räkning och behöfva ej mera bevisas. En punkt i denna
uppsats kan dock förtjena att uppmärksammas, emedan
den betecknar en särskild betydelsefull rigtning inom
den franska skolan, den punkt nemligen, der
författaren framställer det sinnliga i konsten i en fullkomligt
falsk dager. Det är visserligen sannt att all konst,
följaktligen äfven poesien, är så till vida sinnlig, som den
hvilar på sinnliga vilkor med afseende på sin form,
gestalt eller sitt framställningssätt i allmänhet: här åter
föreställes den såsom verkande för sinnliga ändamål,
såsom retande för sinnena genom ett sinnligt innehåll.
Derigenom göres bland skönhetsidéens alla möjliga
modifikationer tydligen det täcka, det vällustiga till
enrådande, ehuru detta, genom det sinnligas öfvervigt* är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
