Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kalla svenskarne sina landsmän. Hvårföre är jag dock icke född fransos,
en af de hafsigaste, af de flygtigaste, af de lättsinnigaste, som lefva mellan
Pyreneiska bergen och Rhenströmmen! När folket är så svenskt i
Stockholm, att det kunnat sätta min herre i ifver, döm då hvad jag måste
utstå, som ödet bestämt att lefva i en småstad, der aktningen för Voltaires
namn och filosofi ännu mindre hunnit intränga sig. Det kan förarga mig in
i själen, och jag önskade ofta att hafva min herre här till hjelp, när ett
par karlar, som jag hade öfvertalt att köpa några af denna gudomlige
mannens skrifter, understå sig att vilja nyttja sitt svenska förnuft till att pröfva
hvad han sagt, hvad kejsaren i Kina m. fl. berömt och min herre sjelf en
gång för alla deciderat. Är det icke förskräckligt? De våga påstå att La
Pucelle d’0rléan8 icke är ett dygdigt och en filosof värdigt poem; de säga
att Candide är en smädeskrift mot Guds försyn; att La Bible enjin
expli-guée, VEvangile du Jour och flera dråpliga arbeten röja en lättsinnighet,
en fiendtlighet mot religionen, denna alla goda seders endaste säkra
grundval, med andra ord laster, som aldrig kunna bo i ett ädelt, ett dygdigt
och godt hjerta. Men min herre må tro att jag icke blifver dem något
skyldig: jag skådar på dem ned ifrån min höjd; jag kallar deras vördnad
för religionen fanatism, deras grundsatser vidskepelse; jag samlar ihop
ex-tempel af ett ursinnigt och vildt religionsnit, hvilka jag alla skrifver på
Sjelfva religionens räkning; jag söker upp dumma öfversättningar och
förklaringar öfver åtskilliga bibliska språk, hvilka jag ger ut för biblens
utsagor; jag förekastar religionen i gemen alla de dårskaper, som någon af
dess bekännare någonsin sagt; med ett ord, jag söker uppriktigt att
upplysa. För att så mycket kraftigare öfvertyga, uppspäder jag såsom en
filosof mina svar med stickord och speglosor, och när ej annat hjelper så
öfverhopar jag mina motståndare med groft ovett; vilja de då blifva för
allvarsamma emot mig, så ropar jag högt öfver intolerans och
förföljelseanda. Min herre ser att jag flitigt läst vår dygdige, vår gudomlige filosofs
makalösa skrifter. En gång understodo de sig att visa ett versfel uti en
(oss emellan sagdt) temligen matt lofsång, som jag uppsatt öfver herr de
Voltaire; men jag fick dem snart att tystna med en skön moralisk sentens
ur vår filosofs arbeten, som heter: «Vermisseaux nés du cul de
Desfon-taines»! Jag kommer dock icke alltid så lätt ifrån dem. Ofta måste jag
derföre åberopa mig de maktspråk, som finnas i Stockholms-Posten, utan
tvifvel utflutna ur min herres oförlikneliga penna; och förehåller dem huru
oförsvarligen djerft, ja upproriskt det är, att de våga öppna munnen emot
så många förnyade uttryckliga utslag, fällda vid den högsta domstol i lärda
saker. Men de äro förhärdade. De gå stundom så långt i sin impertinence
att de hemta fram och bedja mig läsa en och annan bok, som är skrifven
emot vissa vår filosofs grundligaste arbeten, t. ex. Questions sur
VEncyclo-pédie; likasom jag ej hade angelägnare göromål än att läsa sådant drafvel,
kanske skrifvet af någou prest eller någon annan eländig författare, hvilkens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
