Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BREF OM SMAKEN, HOMERUS OCH GREKERNA. 309
»
Om filosofers, poeters, granskares, om Platos, Popes, Boileaos,
Lon-gini, Dantes, Yirgilii omdöme ej knnna öfvertyga om Homers
förträfflig-heter, återstår ej annat än att med Heraklitus gråta öfver menniskornas
svaghet eller med Abderas filosof att skratta öfver deras löjliga högmod.»
«Italienarne hafva ingenting som tillhör dem egentligen utom musiken
och koloriten i målning. Alla öfriga delar i denna konst, kompositionen,
desseinen, konsten att gruppera, attituderna, rörelserna, uttrycken,
kontrasterna, draperierna, karaktererna och behagen, alla äro hemtade genom
Raphael i de gamles stoder och basreliefer.»
«Må ingen tro att jag genom blotta utrop vill förföra de oförfarne.
Jag råder allenast att rådfråga de förnuftiga män, som hafva sett grekernas
arbeten och läst deras auktorer i deras eget språk. Kan man sedan visa
mig en tragedi, som är skönare än Sophokles’ Oedip; ett poem likt Iliaden,
en orator som Demosthenes; en gudomlighet i marmor, som går upp emot
Belvederes Apollo; uttryck så åtskilliga och så lifliga, som i den stridande
och döende fäktaren; så fina och lätta draperier som i Flora; en nätthet och
symmetri som i Antinous; och en så fullkomlig skönhet som Medicis
Venus; — kan man, säger jag, visa mig något sådant arbete hos något annat
folk i verlden, då vill jag uppoffra grekerna och rekommendera tyskarne
och holländarne.»
Det är öfverraskande att under detta tidehvarf
påträffa en så enthusiastisk beundran för Homerus och den
grekiska konsten. Den innebär tillika en protest emot
tidens «smak», som icke ställde Homerus så synnerligen
högt, men i stället öfvermåttan upphöjde hans
talangfulla, men föga originella, romerska efterliknare
Virgi-lius. Författaren har redan den insigten att Homerus
i Sjelfva verket är grundvalen för den antika verldens
hela konståskådning och konstutöfning, att han med
detsamma är icke blott skaldekonstens utan hela den ädlare
odlingens fader; att hans episka sång är det första friska
morgonskimret af hela den vesterländska kulturens
solljus. Härmed sammanhänger äfven författarens vördnad
för antikens bildande konst, en omflyttning i ett yttre
material af Homeri idealiska gudagestalter. — Att han
gör nog knapp rättvisa åt italienames målarkonst, beror
derpå att han ej fattar denna konstart såsom tillräckligt
sjelfständig i förhållande till skulpturen och reliefen. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
