Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Behöfver också rimmen,
Ty annars blir det prosa*).
Thorild, som lika illa upptog både imitatörens
«försök» och Kellgrens kritik, införde i ett af de närmast
följande numren (N:o 225) sitt eget bekanta «Försök
till orimmad vers». För den kritiska efterskriften till
poemet har jag tillräckligt redogjort i det föregående **).
Hufvudtanken deri är Thorilds gamla favoritsats, att
allt nytt, som skall förmå på en gång göra sig gällande
mot ett utlefvadt häfdvunnet, måste vara ej ett försök,
utan ett på en gång frambragt mästerstycke. I det
följande persiflerar han med en finhet, som är beslägtad
med Kellgrens egen, dennes verser till Engzell***) och
anslår derefter denna lofsång öfver «Rimmet», som
Geijer med rätta ansett förtjena en plats i hans samlade
skrifter.
Hör, ljnf i svarande toner,
Hör rimmets gudomliga sång!
Som 8ällhetens röster,
Som oskuldens kyssar,
Hviskande sorla kring englarnes throner!
Så echots skall
Förskönar och gläder
Och tjusar den landtliga flöjten i dalen:
Så, ack så!
Mera ljufva än englar och echo,
Svara hvarannan
*) Stockholms-Posten 1783, N:o 217.
") Sidd. 189, 190.
***) »Till den som ej kan skrifva orimmadt utan att skrifva prosa.
Jag skall för edert begrepp poetisera edra fyra rader:
Ni skrifver rätt poetiskt,
Men fastän rimmets verseslag
Urgammalt är och gethiskt,
Har det dock ett omisteligt behag.»
I en not tillägger Thorild vid ordet gethiskt: «I stället för gothiskt;
efter Gotherna och Getherna äro de samma — för rimmets skull».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
