Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
*
Ar 1782 behandlas i en utförligare artikel samma
fråga under titel: «Om Vitterhets-akademier, deras
förmåner och brister» *). «Sedan Richelieu inrättade
UAca-démie Frangaise», heter det, «har det blifvit ett mode i
alla policerade europeiska stater att stifta
Vitterhetsakademier. Hos ett groft och tungsint folk, som ej ännu
vet att älska och värdera de vackra vetenskaperna, kan
ett dylikt sällskap vara nyttigt, såsom bidragande att
väcka smak för dessa yrken jemte täflan att odla dem».
Sedan författaren derefter sökt ådagalägga att för
ett sådant vittert samhälles bestånd och för framgången
af dess verksamhet erfordrades dels ett urval af
skickliga ledamöter för att med oväld och insigt kunna utöfva sin
domsrätt och vidare en stor penningfond för att kunna
ej allenast tillfälligtvis uppmuntra utan äfven varaktigt
understödja hoppgifvande vitterhetsidkare, frågar han
hvad det är, som, oberoende af all rang inom samhället,
gifver en sådan akademi anseende i publikens ögon?
«Månne regentens protektion? Ja, om han ej blott inskränker den
der-vid att låna henne sitt namn, utån tillika gifver henne en verklig
uppmuntran, hedrar dess sammankomster med sin närvaro, dess flit med sitt
bifall, dess arbeten med sin läsning och vid sitt hof ej missvårdar att någon
gång med aktning omtala vittra författare och deras verk. Med ett ord:
om han i Sjelfva verket har smak för vitterheten och älskar dess idkare.
Men också, på andra sidan, torde vara önskligast för akademien att
regen-ten icke vidare må utsträcka sin åtgärd. Ty börjar han äfven att inmänga
sig i dess omdömen och granskningar; att föreskrifva dem ämnen, blanda
sig i deras val af nya ledamöter etc., så försvinner den frihet, som är så
nödig i dessa samhällen, och med frihetefl all håg att arbeta. Sen man
gifvit sig en öfverhet, tänker man mera på att vinna dess behag än det
allmännas och efterverldens förundran: under maktens ögon mister snillet
den nerv, det förlitande på sig sjelft, som ensam spänner det till höga
utbrott: det smyger sig fram med dufvans varsamhet, i stället att sväfva ut
med örnen» djerfhet. Dess öga, förbländadt af majestätets glans, finner
ej mera vägen till dagens höjder. 1 stället att studera reglorna för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
