Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mig ofta tjusat ganska lätt.
Hvad han sitt välde visste taga,
Men brnkat det på nesligt sätt!
Sof, sof, mitt barn o. s. v.
Han grym och hård mig öfvergifvit
Och lemnat utan minsta stöd;
Han som af mig så älskad blifvit
Och är det än uti min nöd!
Ehvar han helst sig har begifvit,
Han har mitt hjerta till min död.
Sof, sof, mitt barn o. s. v.
Hur kan han gå utur mitt minne?
I dig jag ser hans bild hvar dag;
Bin mun hans ljnfva uttal vinne!
Bin glada uppsyn hans behag!
Må du ej få så flygtigt sinne,
Men väl hans täcka anletsdrag!
Sof, sof, mitt barn o. s. v.
Bin mor ej kan dig än beskrifva
Ben sorg, som hennes hjerta tär;
Ack att de suckar dig omgifva,
Ej nånsin göra dig besvär!
Af den man älskar ängslad blifva
Bland alla plågor svårast är.
Sof, sof, mitt barn o. s. v.
På jorden jag ej mer kan våga
Att söka någon ann s försvar.
Hvem skulle mig väl efterfråga,
När jag förlåtes af din far?
Bu endast kan uti min plåga
Förmildra mina sorgsna dar.
Sof, sof, mitt barn o. s. v.
Låt oss vårt öde då fördraga,
Tyvärr det icke ändras kan:
Att hjelp utaf hvarandra taga,
Står tvenne olycksoffer an.
Jag för din barndom omsorg draga,
Bu för min ålder sörja får.
Sof, sof, mitt barn o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
