Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mande, och som äfven förtjenar att vara lagstiftare på
parnassen, lärt oss hvad vi härom böra tänka, i en
nyligen utkommen bok: «Om Tyska Litteraturen; dess
fel, orsaker och botemedel». (Tyska litteraturens
orsaker — hvad vill det säga?)
Författaren gör derefiter på följande sätt reda för
innehållet af denna skrift:
« Tysk a språket, säger auktor, är halft barbariskt ochfördelt i så
många dialekter, som tyska riket innehåller provinser. Hvar och en krets
inbillar sig att dess munart är den bästa. Man har ännu ingen
auktoriserad dictionnaire, der man kan finna alla de ord och talesätt, som utgöra
ett språks renhet (?)• Bet man skrifver i Schwaben är obegripligt i
Hamburg, och Österrikiska stilen förefaller mörk i Saxen. Det är derföre en
fysisk omöjlighet, äfven for det vackraste snille, att frambringa
mästerstycken i’ ett så ohyfisadt språk. Jag söker att utleta våra Homerer,
Vir-gilier, Horatier, Demosthener, Ciceroner, Thucydider, Livier, men jag
finner dem ingenstädes. Låt oss derföre vara uppriktiga och bekänna att,
ehuru Tyskland ej saknat filosofer, som äfven öfvergått de gamla, så hafva
vi dock i vitterhetsvägen ingenting att sätta i jemforelse. Allt hvad jag,
utan att vara en nedrig smickrare af mina landsmän, kan medgifva, är att
vi i den vitterhetsdelen, som kommer under namn af fabler, ha en Gellert
att sätta vid sidan af Phédre och Esope. Canitz’ skaldestycken äro
drägliga, emedan han söker imitera Horatius, Gessners idyller kan man väl ock
läsa, men förlåt mig att jag läser heldre Catullus, Tibullus och Propertius.
Gå vi till historieskribenter, så finner jag endast professor Mascos historia
öfver Tyskland, hvars beröm är att den är drägligast. Af oratorer kan jag
ej nämna mer än en enda, Quant af Königsberg, som knappt är känd,
mindre berömd: och hvad vill man väl vänta för mästerstycken, när äran
ej är snillets och konstens lönP Af tragedier har jag ingen att nämna; af
komedier en enda, Der Postzug, den icke en gång Moliére hade kunnat
göra bättre.»
»Orsaken till vitterhetens tröga uppkomst i Tyskland tillskrifver auktor
olyckliga krig. För öfrigt föreslår han som upphjelpande medel att man
genom goda öfversättningar natnraliserar alla de bästa auktorers skrifter,
hvarigenom både språket vinner i sinnrikhet och nätta uttryck, och folket
blifver i allmänhet mera upplyst. Detta är naturliga vägen till ypperlighet
i den vackra lärdomen, den alla policerade folkslag följt; ty jn mera
allmänheten får ljus och lust till läsning, dess mera ära och lycka är att
vänta för mästare i vitterhet, och dess mera skall deras exempel uppmuntra
andra.»–-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
