Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den plattaste poesi, som är skrifven på franska språket.
Likasom systersonen i Sverge, men utan att äga
hälften af dennes gåfvor, eftersträfvade konung Fredrik den
vanskliga äran att vinna beröm äfven såsom författare;
likasom systagpnen begagnade han för detta ändamål
franska språket, men utan att sedan, i likhet med denna,
omsätta det på modersmålet, ty hvad som hos Gustaf III
endast var en vana, var hos konung Fredrik II en
grundsats; deremot, då systersonen älskade och högaktade sitt
folk, dess häfder, dess tungomål, föraktade den preussiska
Fredrik hela den tyska nationen och allt hvad den
tillhörde, och ansåg sina preussare ej duga till annat än
kanonmat och kronotjenst. I allmänhet behöfva de
gängse omdömena om denna så kallade stora konung
betydligt justeras, för att jemkas till någorlunda
enlighet med den historiska sanningen. Hvarifrån man tagit
hans storhet är en gåta: heldre må han behålla titeln
den Ende; ty i Sjelfva verket står han bland krönta
hufvuden nästan ensam i samvetslöshet, macchiavelism
och allt slags moralisk egoism. Och en sådan skulle
vara poet och domare inom den sköna litteraturen! Han
passade till bundsförvandt i skumma dåd åt den
sedeslösa ryska sjelfherrskarinnan, och till god vän och
korrespondent åt universalgrinaren Voltaire; men
litteraturens häfder skaka honom af sig med välförtjent förakt,
så vida dessa häfder icke författas af drömmande tyska
idealister, hvilka a priort konstruera hans kulturhistoriska
betydelse.
I sin obekantskap med den stora pånyttfödelse, som
under hans egna ögon försiggick inom den tyska
litteraturen, är konung Fredrik, såsom vi sett, nog ädelmodig
att lemna sitt höga förord åt sådana poetiska
medelmåttor som Gellert och Canitz, hvilka enligt hans åsigt
representera det högsta som Tysklands vitterhet har
att bjuda på. I enlighet med denna grundsats att
Malmström. II, 22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
