Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gilii lott, fördes på ett mera klassiskt språk än
Sveden-borgs *).
Mot slutet af år 1784 träffar man åter en snärt åt
svedenborgianismen: «Bland de oräkneliga galenskaper»,
heter det, «som af den verldsbekante Svedenborg
blifvit framkläckta, är äfven hans himmelska
äktenskaps-system. Han förmäler till exempel ganska uppbyggligen,
att han af egen åsyna förfarenhet förvisso vet att de som
dö barn växa till i himmelen, och att när gossarna uppnå
aderton samt flickorna femton års ålder (uti hvilken
ungdom de sedan förblifva), så utser Gud äktenskap för
dem. De ålderstigne åter som dö blifva i himmelen
åter försatta i deras blomstrande ungdomsvår. Gubbar
se ut som ynglingar och utlefvade gummor som unga
flickor. Sådana lefva ordentligen i hjonelag, och
Svedenborg försäkrar, att der är en gräselig mängd sådana
familjer. — Man har velat framställa denna profbit af
Svedenborgs sottiser, med föresats att efterhand
meddela flera, på det äfven de, hvilka ej hafva tillfälle att
läsa hans skrifter, måga blifva i stånd att stadga sitt
omdöme öfver en man, hvilken i vår tid är så mycket
omtald»**). I detta afseende höll redaktionen ord.
Ändtligen funno svedenborgame sig befogade att
söka försvara sig Sjelfva och sin mästare. Med
anledning af sist anförda artikel uppträder en författare i
följande årgång***), hvilken, från siri ståndpunkt ej illa,
bemöter densamma.
«Tack, min kära herre», säger han, «för den möda ni haft och
framdeles vill hafva att meddela oss anledningar till ett grundligt omdöme öfver
assessor Svedenborg och hans sottiser. Ni behagar kalla honom verldsbekant,
och det må så vara; men jag försäkrar er att, undantagande namnet och den
anstöt som dermed följer, är han ganska litet känd i vårt eget land,
åtminstone icke sådan som han var i Sjelfva verket. Så mycket mer blir man er
_ t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
