Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«Vi knnna ej för ofta upprepa det: när fråga är om dogmer, om
salighetens väg, kan den svaga menniskan ej nog misstro sitt omdöme och
bör derföre lemna domen till Gud; och detta är grunden till tolerans. Men
då det är visst att uppenbarelsen, näst menniskors eviga, åsyftat deras
timliga lycksalighet; då det vore ett brott mot gudomligheten att härom tvifla,
så gifves ännu en profsten, hvarefter religioner kunna dömmas, nemligen
deras verkan på samhället. Denna dom hör under förnuftet och den kan så
utfalla, att den gör någon inskränkning i tolerans nödig, utan att derföre
någonsin föreskrifva förföljelse. En religions nytta eller skada för
samhället utrönes lättast och säkrast genom den verkan den gör på menigheten,
hvars fysiska styrka behöfver band; som behöfver tåla en oundviklig
ojemn-het i menniskors öden; som derföre, i politisk mening sagdt, har religionen
mest af nöden. Deruäst utrönes denna nytta säkrast genom det band en
religion lägger på regenter, som icke hafva någon annan domare än Gud,
inga andra band än sina samveten. Den lutherska läran har genomgått
dessa prof. I 200 år har den gjort svenska menigheten till en af de
stillaste , lydigaste och dygdigaste i verlden. Den verkan religionen haft på våra
stora och af svenska män aldrig nog välsignade konungar, är för väl känd
att behöfva mera än nämnas.»
«Svedenborgianska läran har ännu på intet ställe varit antagen. Vare
det långt ifrån oss att föreställa oss, att dess förfäktare ett enda ögonblick
kunnat tänka att något missbruk till samhällets skada ens är möjligt. Men
vare det oss tillika tillåtet att för deras och allmänhetens upplysning
anmärka, att med hvaije lära, som i mer eller mindre mån medgifver
vidskepelser och obevista uppenbarelser, syner, gemenskap med andar, med en
sådan lära äfventyrar menigheten att falla i händerna på upprorsstiftare,
oroliga menniskor, bedragare af alla slag, anställare af de ohyggligaste brott.
Vi gå ännu längre. Hvar och en som omtalar och tillämnar en
reformation, kan emot sin vilja gifva anledning till de största olyckor. De bästa
och oskyldigaste afsigter hos upphofsmännen äro otillräckliga att sätta en
gräns för missbruket eller följderna. Det är icke med vidskepelse,
tros-meningar och proselytism som med arsenicum, att man kan vidtaga mått för
att ställa detta gift inom de händer, hvilka hvarken vilja eller kunna deraf
göra något skadligt bruk.»
«Vidskepelse är ej mindre skadlig hos de store i verlden, ty den
blottställer dem att falla i händer på de värsta och farligaste af alla bofvar.»
«Om det ock skulle medgifvas att svédenborgianismen, då den rensades
från all dårskap, då den skulle blifva antagen och följaktligen iinge undergå
den jemkning, som samhällsordningen gör i alla hufvudreligioner; låt det
medgifvas, säger jag, att den då skulle kunna blifva nyttig; så följer ej
deraf, att den icke innan dess kunde hafva gjort mycket ondt och det utan
allt behof.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
