Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
maj: t, no rftger&hde konungen i Danmark, Fredrik V (jag lägger ej ett enda
ord till), har täckts allernådigst befalla mig att med högstdensammas
af-lidna gem&l, hennes kongl. maj:t drottning Lovisa» — Härvid föll jag
honom i talet: «Jag märker att n&r man ej är en furstlig person, få ens
vänner gerna vara i andra verlden, utan att herr von Svedenborg
bevärdi-gar dem med sitt samtal.»
crJag steg upp och gick; då sade han vidare: «Min herre är ej sfi snart
borta, som jag åter är i andarnes sällskap». — Jag hade orätt om jag icke
skyndade, svarade jag, ty på mig skall ni icke förlora ett enda ögonblick
att tillbringa i ett så godt sällskap.»
«Jag vet väl att icke ett ord om detta besöket lärer finna rnm i
företalet till Svedenborgs arbeten. Också berättar jag det icke för den orsakens
skull, men allenast i den akt och mening att låta herrarne så mycket
lättare finna, huru föga värdig jag är deras mig betygade förtroende. Jag
lägger ännu härtill, att ibland alla de män, som i min tanke äga företräde
framfor eder, mine herrar, ja äfven öfver Sjelfva Svedenborg, skall ingen
vära mäktig nog att förnedra mig till antagande och utspridande af sådana
meningar som herrarnes; och i fall jag skulle nedlåta mig dertill, månne
jag derföre skulle anse dem för edra eller för hela sällskapets? Herrarne
lära gifva dettai namn af den slags misstrogenhet, som kan sättas pfi
ålderdomens räkning. Så förlåter då en man, för hvilken icke allenast en
sidan ålderdomssvaghet kan lända till ursäkt, utan äfven det, att han vid
sanningens undersökande samt under ungdomens bästa tankes tyrkå alltid
hållit den billiga tvekan för en af sina heligaste rättigheter. Förblifver
mine herrars hörsammaste tjenare.
Hamburg den 17 Oktober 1787.
Klopstock.
Skriftvexlingen i detta ämne fortgick ännu in på
1790-talet. Af de hithörande handlingarne vill jag
anföra ytterligare en, som genom sin qvickhet är
upplif-yande. Den förekommer i 1789 års årgång*) och har’
till titel:
Nonsens och Svedenborg.
«Det är ingenting jag finner så nöjsamt, hvarför säger jag icke så
nyttigt, för vår sammanlefnad som dårheten. Jag säger icke gerna
dårskap, ty detta är ett ord af allmännare mening än den jag nu vill uttrycka
och nyttjas ofta att utmärka laster och brott. Det jag här åsyftar är denna
oskyldiga dumhet, detta meningslösa snack, denna misslyckade åtrå att göra
sig stor eller behaglig, med ett ord detta nonsens i tankar och uppförande,
hvars grund är fåfängan och hvars verkan är löjet. — När man jemforer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
