Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sårade författaren färdig att ropa: förfalskadt, förvändt, parodieradt! Denna
utväg är alltför vanlig för att väcka stor uppmärksamhet, och alltför usel
för att ej djupt föraktas. I närvarande fall är sådant blott en väntad
fortsättning af det oförsynta förhållande, hvarigenom auktorn af Kritiken öfver
Kritiker, från första ögonblicket af sina vittra anfall, aldrig upphört att
utmärka sig.»
Thorilds protest mot de falska citaterna blifver
först något senare synlig i Stockholms-Posten *).
Redaktionen låter den åtföljas af noter, som skola gendrifva
Thorilds text och som förråda det dåligaste lynne, och
presenterar den för allmänheten med följande inledning:
«Beskaffenheten af följande bref, hvari auktorn af Kritik öfver Kritiker
icke allenast djerft förnyar emot anmärkaren sina uppdiktade o<jfi redan
vederlagda **) klagomål öfver origtig citering utan ock vidare utsträcker
samma beskyllning äfven till redaktörerna af detta dagblad, såsom
recensenter af hans arbete — beskaffenheten, säga vi, af detta bref lärer hos
läsaren billiga de påminnelser, hvarmed man funnit sig föranlåten att
beledsaga det.»
Så följer Thorilds artikel:
Om Citeringar.
(Till redaktörerna af Stockholms-Posten.)
«J hållen ju af ert blad, goda herrar? och J önsken visst att det
kunde tjena publiken till upplysning och nöje? Men detta är omöjligt, om
man aldrig kan lita på det, som deri citeras. Ar citeringen falsk, så är
hela resten ett gäckspel. Och händer detta mycket och ofta, så blifver ert
blad odugligt för vitterheten, och dess artiklar komma att innehålla, i
stället för dagens upplysning, dagens lögn. J aren långt ifrån att vilja
detta. Jag har derföre den äran att proponera den lag för edert blad, som
af alla andra goda och ärliga blad i Europa är antagen, nemligen att
före-skrifva eder Sjelfva och edra auktorer såsom ett nödvändigt vilkor af heder
«en bokstaflig, äkta och ostympad citation». Då har läsaren
saken rent för sig, och vet hvad han bör dömma, och kan både hafva ett
sannt nöje af och göra en sann ära åt kritiken eller omdömet. För min
del är detta den enda, alldeles den enda pligt af heder och ära jag någonsin
fordrar af dem, som strida emot mig: i allt annat är jag trygg. Men får
man förvända och dikta just som man vill: hvartill tjenar då ert blad, om
ej till en frukost åt dårarne? Till exempel i Sjelfva er recension, som borde
vara så pålitlig för publiken, påstås att mitt Utkast till en lagstiftning i
*) 1792, N:o 66.
**) Så vida blotta försäkringar vederlägga!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
