Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att mängden af menuiskoslägtet, rätt upplyst, skulle sjelfmant erbjuda hvad
den nu ej utan känsla af lidande skulle eftergifva. Sökom derföre om
jem-likheten ett begrepp som tillfredsställer förnuftet, så lärer hjertat icke vägra
sitt bifall.»
«Menniskorna äro skapade att vara lyckliga, och menniskorna kunna
ej vara lyckliga utan hvarandra. I dessa tvenne grundsatser ligga föremålet
och orsaken till samhällen. Skulle hvar menniska vara ett enstaka väsende,
som kunde umbära alla andra, så skulle den naturliga olikheten i
förmögenheter göra olyckliga alla utom de starka och de listiga. Ty, jag bör
upprepa det, vi äro födda olika till förmögenheter: detta är ett axiom, ^
som många glömma eller förtiga: det är sådana som påstå att jemlikheten
bör ligga i delningen af förmåner. Andra åter göra af olikheten i
förmögenheter den slutsats, att vi ock böra vara olika i rättigheter, men
äfven detta är fåkunnigt eller bakslugt språk. Det är lika axiomatiskt att vi
äro alla ärnade till lycksalighet. Men denna kan icke bestå jemte en
otyglad utöfning af de starkes och de listiges förmögenheter. Lycksaligheten är
alltså förbunden med deras tyglande: och alltså (för att säga detsanjma med
tydligare ord) äro samhällen stiftade för att uti rättigheter, gemensamma
för alla, gifva de svage och de förståndige en- säkerhet mot det som är
skadligt i de starkes och listiges förmögenheter, utan att de senare
förlora mer än blotta möjligheten att skada.»
«Det är bekant att friheten består i åtnjutande af de rättigheter alla
menniskor af naturen äga, hvilka äro säkerhet till lifvet, till sina
förmögenheters utöfning, heder, tankar och egendom. Jemlikheten består deruti
att dessa rättigheter njutas lika af alla. Dessa rättigheter få aldrig af
någon lag tillintetgöras. Men väl fordrar deras hägn vissa medborgerliga
öfverenskommelser om inbördes skyldigheter och deraf följande nya
rättigheter och förmåner. Deraf får definitionen af jemlikheten en tillökning och
blifver alltså hel och hållen sådan: «Ett lika åtnjutande af de naturliga
rättigheterna, och ett, derpå grundadt, allom lika öppet sätt, att, emot
uppfyllande af de nya allmänt öfverenskomna skyldigheter, åtnjuta de nya
allmänt öfverenskomna rättigheter, som leda till förmåner». Det är för att
känna de öfverenskomna rättigheter och skyldigheter som en allmän lag är
nödig. För de naturliga behöfves ingen lag, men det är på dem lagen
skall byggas. Skulle lagen innehålla något som stör dem, så är det falskt
— något som ej stöder dem, så är det öfverflödigt — och bägge
de-larne äro förkastliga.»
«Nu är det icke allenast lätt utan vanligt att i Europa finna länder,
der lagar, gjorda antingen genom ens mäktiga vilja, eller medborgares
få-kunniga bifall, af ålder tillagt vissa personer, klasser, professioner och
handteringar, uteslutande rättigheter till hvilkas åtnjutande samma lagar
tillstängt vägen eller gjort den svår för alla andra. Det är möjligt att
sådana monopoliska rättigheter uti mensklighetens olyckligare tidehvarf varit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
