Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett ondt af mera nytta än skada; det kan vara sannolikt att de under
okunnigheten ofta varit ett värn för det väsentligaste af folkens väl: och det är
alldeles säkert att folken, okunniga om deras rätta värde och följder, aktade
ej nödigt att upphäfva sin klagan emot dem, och umburo dem, skadades af
dem utan att känna sitt lidande. När en sådan sakägare som ett folk sjelf
alldeles brister i syn och känsla, så vore det nästan förgäfves att vilja
af-hjelpa dess bördor. Det måste först göras seende och känsligt; och det är
derhän förståndets strider med oförståndet och en deraf alstrad sundare
filosofi, under framskridandet till våra dagar, småningom bragt de europeiska
folken. De hafva ändtligen öppnat ögonen så vida att de funnit sig i
mörkret och kännt sig osälla. Men, otåligt sökande en absolut sällhet, innan
deras ögon ännu af sanningens dag hunnit emottaga mer än den första
darrande gryning, för svaga att upptäcka sällhetens rätta bana, hafva flera
vaknade folk under’ skymningens oreda träffat villostigar, der en hop
förgåtts, och de öfriga, under ett lyckligare, men dock ostadgadt hopp ännu
famla. Brabant och Frankrike hafva snafvat och sträfva att åter uppresa
sig; men hvem vet hvad våld och grymheter det ännu kan kosta dem att
förbättra och befästa sin frihet. Det enda Amerika har lyckats. Det har
haft det enskildta ödet atfr jemte de starkaste befordringsmedel till jemlikheten
äfven deruti hafva mött mindre hinder än någon annan nation; och
sanningens ljus har segrat emedan det fått rådrum att blifva väl och allmänt
sedt, emedan det blifvit med ståndaktighet men med fredlighet älskadt.»
«Andra nationer, som nu mera vid jemförelsen med dessa finna sina
naturliga rättigheter störda genom konventioner, af fåkunnigheten fördragna,
men lika främmande för ett vist förstånd som stridiga mot det allmännas
väl, lära utan tvifvel hädanefter aldrig utan en medborgerlig harm eller
ömkan höra nämnas dessa titlar af förmånsrätter, privilegier, skråordningar,
bördens företräden etc., hvar gång de innebära ett enskildt eller vissa
corp-sers njutande af sådana rättigheter, som borde vara gemensamma för alla.
Men det vore olyckligt om denna harm, denna nyvaknade känsla af osällhet
skulle slå dem med den blindhet, att de vid samma jemförelse ej såge huru
litet blotta harmens utbrott hjelper; till hvad skador och brott den
förleder; att den, utan grund af en rigtig och allmän upplysning, drifver
jem-likhetens begrepp vida längre än de föresett, än de velat och än det stora
ändamålet, menniskoslägtets lycksalighet, tillåter; att öfverdrifna begrepp
naturligen alstra orättvisa fordringar och draga med sig fanatismen, som är
utan begrepp; och att vid alla tumulter, anställda under en half
upplysning, står förtryckaren vakande i full rustning och väntar på anarkien.»
«Jag har sagt att jemlikhetens begrepp öfverdrifvas. Jag har äfven i
detta land, som lugnet ännu bebor, hört nämnas en jemlikhet alldeles utan
undantag. Det är intet annat än okunnigheten, som kan upptänka en
sådan. Säkerheten om de naturliga rättigheterna bör vara oföränderligen lika
för alla. Allt hvad vi åter, genom derpå grundade öfverenskommelser, i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
